Varje dag ser Klas Örnklint porträttet av sin mammas farfar Mauritz Hellberg som hänger på väggen i huset i Söderhamn.
– Jag påminns om min historia och det är mycket därför jag är kvar inom journalistiken, nu i Bonnier-koncernen i Gävleborg.
Mauritz "Maggan" Hellberg föddes i Långserud 1859. Han var under nästan 50 år chefredaktör för Karlstads-Tidningen och blev därmed en stor profil inom värmländsk tidningshistoria.
– Min mormor, Ebba Hellberg, kallade mig "Lill-Maggan" när jag var liten. Jag var så liten då och hade inga tankar på att jag skulle ägna mig åt journalistik.
Släkten kom att bo i Villa Skogsbrynet, granne med aporna i Mariebergsskogen.
Mångårig chefredaktör
Arvet efter Mauritz Hellberg har levt vidare inom släkten. Han var son till en lantmätare, och blev filosofie kandidat vid Uppsala universitet 1888. Under studenttiden var han ordförande för den radikala studentföreningen Verdandi 1886–1887.
År 1888 blev Mauritz Hellberg medarbetare i Karlstads-Tidningen där han kom att vara chefredaktör under åren 1890–1939, alltså i nästan ett halvsekel. Från och med 1903 var han också tidningens ansvarige utgivare och 1904 blev han delägare.
Mauritz Hellberg och hans fru Gerda Hellberg kom att bli starkt engagerade i kampen för allmän rösträtt. Han var vice ordförande vid 1893 och 1896 års folkriksdagar, som ordnades i protest mot att den vanliga riksdagen inte var vald av en majoritet av folket, och tog initiativet till den stora rösträttspetitionen 1899.
– Det var på det lokala, regionala och nationella planet. Genom sitt arbete på Karlstads-Tidningen hade han möjlighet att driva dessa frågor. De var den tidens suffragetter, säger Klas Örnklint. Mauritz Hellberg var väldigt mån om freden men detta till trots hade han en försvarsvänlig ställning.
Landsting och riksdag
– I unionsfrågan höll han på en gemensam utrikespolitik för Sverige och Norge, men förordade 1905 en fredlig lösning, säger Klas Örnklint.
År 1910 blev Mauritz Hellberg medlem av Värmlands läns landsting för att sedan bli dess ordförande mellan 1919 och 1930.
– Under åren 1911 till 1925 och sedan 1928 till 1933 var han riksdagsledamot i första kammaren för Värmlands läns valkrets, säger Klas Örnklint.
I riksdagen tillhörde han Frisinnade landsföreningens riksdagsgrupp Liberala samlingspartiet, och vid den liberala partisplittringen övergick han till Sveriges liberala parti och var även ordförande i dess riksdagsgrupp Liberala riksdagspartiet mellan 1929 och 1930.
Mauritz Hellberg var också en undertecknare av socialdemokraten Alfred Petréns motion om inrättande av ett rasbiologiskt institut som inlämnades till riksdagens båda kammare 23 januari 1920.
Under tiden i riksdagen var Mauritz Hellberg bland annat ledamot i konstitutionsutskottet 1912–1925, 1929–1931 samt 1933. Han arbetade också för ökad religionsfrihet. I en motion 1914 föreslog han ett fredsmonument vid norska gränsen.
Selma Lagerlöf kallade honom för "den glade optimisten".
Han var vän med Gustaf Fröding, en vänskap som var livsavgörande för båda, något som Hellberg skildrat i boken Frödingminnen från 1925.
Grav i Långserud
Mauritz Hellberg gick bort 1947. Hans gravvård finns på Långseruds kyrkogård nordväst om Säffle.
Klas Örnklint, 55, jobbade själv på Karlstads-Tidningen under åren 1992-1996. I dag bor han i Söderala i Söderhamns kommun.
– Jag var borta från journalistiken under tre år. Då trodde jag aldrig att jag skulle komma tillbaka men sedan 2022 är jag här igen, nu som deskreporter och jobbar med webben.
Han berättar att längtan tillbaka till Värmland dykt upp ibland.
– Då har jag tänkt att det som skulle kunna få mig att söka mig tillbaka vore ett jobb på Karlstads-Tidningen. Men nu har jag mitt liv här med familj och sociala kontakter.
Det var med stor sorg han nåddes av beskedet att Karlstads-Tidningen skulle läggas ned.
– Det känns smärtsamt i ens journalistiska själ att en tidning går i graven. Men jag har ju följt journalistiken och vet hur det ser ut inom branschen, fast visst gör det ont.
Ett minne från tiden på Karlstads-Tidningen är när Kenzaburo Oe kom till Sverige för att ta emot Nobelpriset i litteratur 1994.
– Han var entusiast när det gällde Selma Lagerlöf så jag fick åka till Mårbacka när han kom dit. När jag kom fram kacklade gässen på ängarna och jag gjorde kopplingen till Nils Holgersson.
Mauritz Hellbergs barnbarn, Klas Örnklints mamma Monica Hellberg Örnklint, blev också journalist och jobbade många år på Värmlands Folkblad. Hennes man, Klas pappa Bertil Örnklint, var också skribent och skrev flera böcker.
– Han skrev bland annat En gästbok minns ur Villa Skogsbrynets historia. Gästboken skänkte jag till Värmlandsarkiv. Gästboken var inte som i dag då man skriver att man "fått gott fika" utan mer djuplodande saker, säger Klas Örnklint.
Mauritz Hellbergs minne lever vidare bland annat genom Mauritz Hellbergs premiefond där Klas Örnklint är ordförande.
– Fondens uppgift är att premiera högstadieelever som får en summa pengar och ett diplom. Vi träffas en gång om året och håller möte.