Sorg och nostalgi men inte helt oväntat.
Så kan man sammanfatta fyra tidigare chefredaktörers reaktioner efter beslutet om Karlstads-Tidningens nedläggning.
Eva Dahl, chefredaktör under drygt ett decennium, blev ledsen när hon nåddes av beskedet.
– Det känns helt overkligt och tar nog en stund att smälta. En tidningsnedläggning skapar svårläkta sår. Man minns sin förlorade tidning länge.
Hon bor numera i Lindesberg där man saknar Bergslagsposten, i Örebro pratar man fortfarande om Örebro-Kuriren, i Malmö saknar man Arbetet, i Stockholm är det Stockholms-Tidningen och så vidare.
– Nu kan vi lägga Karlstads-Tidningen till den listan. Det är kvitton på att man haft bra kontakt med läsekretsen och varit uppskattad. Jag hade hoppats att ägarnas finansiella muskler tillsammans med stoltheten över att i koncernen ha en tidning med så stark förankring i Karlstads mylla, en tidning där Gustaf Fröding arbetade, skulle rädda den.
Att tävla med NWT och VF om dagsnyheter är inte realistiskt för en endagarstidning som Karlstads-Tidningen, menar hon.
– Men den blandning av nutid och dåtid som länge varit Karlstads-Tidningens signum har varit uppskattat av läsarna. Just läsarkontakterna och alla fantastiska människor jag mött under mer än ett decennium på KT bär jag med mig för alltid.
Hon tar bland annat upp det givande utbytet med den lilla staden Karlstad i Minnesota, USA, och reportageserien Gårdar med anor som blev en bok som gavs ut i två upplagor.
– Det var roligt. Boken blev också tv-serie. För att inte tala om spänningen och glädjen när årets Värmlands lucia skulle avslöjas.
Rolf von Ostrowsky, tidigare Matthies, var chefredaktör från augusti 1988 till augusti 1991. Även han beklagar nedläggningen.
– Det är jättetråkigt, men när folk inte är beredda att betala är det inte något att göra.
Under Rolf von Ostrowskys tre år vid rodret ökade antalet prenumeranter från 3 066 till 4 542.
– Det var väldigt roligt. Vi satsade på att ha egna nyheter och tänkte till varje vecka efter vad folk ville ha.
Han berättar om en nyhet som väckte ganska stor uppmärksamhet.
– Karlstads kommun hade tagit beslut om att inte representera med sprit. Vi hittade kvitton med köp av whisky och vodka och gjorde ett collage med glas, kvitton och en bild av Staffan Hallström, dåvarande kommunchef, och Alf Höglund, kommunalråd. Rubriken var "Skål, politiker och tjänstemän!".
Staffan Hallström, som var jurist, gjorde en PO-anmälan.
– Jag har aldrig läst ett mer friande beslut om en tidningsuppgift, säger Rolf von Ostrowsky.
Ett annat minne som etsat sig fast är när Karlstads-Tidningen, som första tidning i landet, började göras på skärm. Tidigare hade artiklarna monterats på sidorna med vax.
– Det arbetet gjordes av grafikerna. Det blev diskussioner om att journalisterna skulle göra detta på skärm. Det gick till förhandlingar som slutade med att journalisterna fick göra detta.
Frida Jansson Högberg tycker också att beskedet är tråkigt och sorgligt men samtidigt väntat.
– Jag tycker att det är rätt beslut, tyvärr. Papperstidningen har ingen framtid och KT skulle aldrig kunna bli lönsam med en redaktion på två personer i digital form. Men tänk vilken fin historia KT har. Jag är stolt över att få ha varit en del av den även om det är långt ifrån tidningens glansdagar.
Frida Jansson Högberg var chefredaktör från 2017 till 2022. Hon bär med sig många fina minnen från möten med personer hon intervjuat.
– De bästa har varit intervjuerna där jag lärt mig något. Lärandet och nyfikenheten har varit min drivkraft i journalistiken, så därför har de historiska reportagen varit de roligaste. Jag har lärt mig så mycket om Karlstad och dess historia och ser nu på staden med andra ögon än innan, jag ser detaljer jag aldrig skulle tänkt på annars. Det har varit oerhört lyxigt.
Men det finns även en baksida.
– Det eviga slitet. Det har varit oerhört slitigt för oss alla som jobbat med tidningen, det ska gudarna veta. Inga marginaler, mycket stress och varje nummer kändes ofta som en enda lång uppförsbacke. I längden så kväver det all lust att jobba, tyvärr.
Men Karlstads-Tidningen är inte den enda tidning som drabbats av vikande siffror gällande såväl prenumeranter som ekonomi.
– När man pratar om tidningsdöden gör man det ofta ur en demokratiaspekt, att mångfalden är viktig. Då är det naturligtvis dåligt när konkurrensen tunnas ut och endast stora drakar är kvar.
KT är nog inte den sista tidningen som kommer duka under, menar hon.
– Och ska man prata om journalistik ur en demokratiaspekt tycker jag att det nästan är mer intressant att titta på hur urvalet till bevakning sker i dag. Den påverkas väldigt mycket av vilka artiklar som läses, så det finns fortsatt brister ur en demokratiaspekt kan jag tycka. Om ingen vill läsa om vad som sades på fullmäktigemötena så slutar man bevaka dem, grovt förenklat. Det är nästa demokratihot.
Mats Zetterberg jobbade på Karlstads-Tidningen i 20 år varav sex år som chefredaktör innan han gick vidare till en tjänst som lokalredaktör för VF i Kristinehamn. Även han beklagar nedläggningen av KT.
– Det är jättetråkigt. Jag visste att det gick dåligt och när presstödet försvann gick det inte längre.
Han minns bäst den trevliga stämningen.
– Jag var ju aldrig liberal men bemöttes ändå med respekt. En tråkig händelse var när NWT köpte upp oss.
Mats Zetterberg bär med sig många fina minnen från KT-tiden.
– Vi hade bland annat roliga konferenser tillsammans med andra fådagarstidningar. Vi besökte varandra och var till exempel i Stockholm.