Digitaliseringen i skolan har varit ett experiment. Det har funnits en okritisk hållning till digitalisering i skolan. I dagens högdigitaliserade skola har vi inte bara en vikande läskunnighet i Sverige utan också en kraftig nedgång i skrivkunnigheten. Det vill säga handens formande av ord på papper.
Vi har löpt iväg i en sådan hast in i den digitaliserade världen att vi nu har en växande grupp, främst unga, som inte kan skriva för hand. Elever som har gått hela sina liv i svensk skola, elever utan diagnostiserade läs- och skrivsvårigheter, som inte behärskar skrivregler för när det ska vara stor bokstav och inte, skiljetecken och stavning. De flesta av dessa ungdomar har det gemensamt att de har skrivit för lite för hand, skriver svenskläraren på högstadiet Martin Flodkvist Hjort i Göteborgs-Posten.
Många har problem med att forma bokstäver för hand, meningsbyggnad, fasta uttryck, prepositioner och så vidare. Det skrivna språket liknar alltmer ett andra språk för ett ökande antal, ett språk som de själva vet att de inte fullt behärskar. Det är ett stort svek från skolans sida. Det digitala har en viktig roll i vår moderna skola men det har givits alltför stort utrymme trots studier som visar att digitalt skrivande och läsande inte gynnar kunskapsinhämtning.
Det finns mycket forskning kring hur det påverkar oss att bara arbeta med orden digitalt och det tycks finnas oräkneliga rön om vilken betydelse det har för förmågan att förstå kortare och längre texter. I processen att erövra kunskap och ett skriftspråk är handskriftens roll obestridlig. Handkirurg och professor emeritus Göran Lundborg förklarar i sin bok ”Handen i den digitala världen” (2019) hur handskrift skapar ”minnesavtryck” i hjärnan som hjälper oss att komma ihåg vad vi skrivit ned, graveringar som saknas när vi skriver digitalt. Genom handens arbete skapas minnesbilder av bokstävernas utseende och ords stavning.
Handskrift finns med i läroplanen i svenska för låg- och mellanstadiet medan det saknas helt på högstadiet. Skolverket måste betona handskriftens viktiga roll för alla stadier i skolan. Men hur står det till i verkligheten? På Orionskola i Visby ville lärarna vänta med digitala verktyg och låta de yngre barnen lära sig använda penna och papper först. Då fick de kritik från Skolinspektionen och tvingades ändra i undervisningen. ”Nu är det tveksamt om vi lever upp till bestämmelserna om vetenskaplig grund”, säger skolans rektor Kalle Edeus.
Digitaliseringens baksidor diskuteras flitigt idag och att en förändring inte bara är önskvärd utan helt nödvändig. Vi hänvisar gärna till vår liberala skolministers uppfattning om behovet av läroböcker i skolan och att alla skolelever lär sig skriva för hand.