Hoppa till huvudinnehållet

Är AI-robotarna ett hot mot demokratin?

Publicerad:

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Nu kan du få din egen debattartikel skriven åt dig på några sekunder eller "prata" med avlidna historiska figurer. Detta är bara ett par exempel på användningsområden för de nya generativa AI-chatbotarna. Underhållande? Kan vara. Användbart? Kan vara. Bra för att motverka desinformation och främja demokrati? Tveksamt.

De nya chatbotarna, som bygger på generativ artificiell intelligens, har diskuterats flitigt den senaste tiden, inte minst på grund av att de kan vara ett verktyg för att fuska. En AI-chatbot har till exempel lyckats klara en juridiktentamen och lärare har svårt att skilja hemuppgifter skrivna av AI-tjänster och elever. Detta är ett av de problem den nya tekniken ställer oss inför. Men det finns fler problem vi behöver lyfta fram och diskutera. Ett sådant är desinformation.

I appen Historical figures kan du diskutera stridstaktik med brittiske amiral Horatio Nelson, verksam på 1700-talet, eller be Andy Warhol rekommendera en film till kvällens biobesök. Detta kan definitivt vara underhållande. Men det finns faror med att betrakta dessa AI-chatbotar som uppslagsverk. Ett uppslagsverk har redaktörer, vilka har som uppgift att se till att informationen i böckerna är korrekt och vetenskapligt grundad. AI-chatbotarna grunder sina svar på så mycket mer än vad utvalda forskare kommit fram till.

Chatbotarna, såsom ChatGPT, bygger på mängder av litteratur och gigantiska mänger digital information. Men kan vi lita på informationen dessa appar ger oss? Svaret är att chatbotarna bara ger så bra svar som materialet de grundar sig på tillåter. Materialet består bland annat av texter som laddats upp på internet de senaste årtionden. Det är då av vikt att påminna sig om att det mänskligheten skrivit på nätet, inte alltid är etiskt och korrekt. Det kan vara falska uttalanden och fördomsfulla åsikter. När tveksam information blir en del av hur människor gör sig en bild av sin omvärld uppstår problem.

Vi kan konstatera att vi måste vara försiktiga med att se chatbotarnas svar som sanning. Här krävs kritiskt tänkande. Ett annat problem är att dessa verktyg också kan användas av aktörer som vill producera desinformation.

Det amerikanska företaget Eurasia Group, som arbetar med geopolitiska riskanalyser, menar att generativ AI nu är det tredje största hotet mot demokratin, utöver länder med antidemokratiska tendenser. De menar att tekniken möjliggör manipulation av människor och att det i sin tur kan störa samhället. Verktygen tillåter användare att skapa realistiska bilder, videor och text med syfte att skapa missledande information och deepfakes. Företaget varnar för att verktygen kommer att hjälpa aktörer att underminera demokratin och möjliggöra för demagoger och populistiska ledare att nå spridning av information i syfte att destabilisera demokratier.

Som Washington Post skriver – en stor mängd felaktig information behöver inte ens orsakas av onda aktörer. Varje barn som bestämmer sig för att ChatGPT ska göra deras läxor åt dem eller en stressad vuxen som låter sig ta hjälp med att skriva en rapport, riskerar att bli en bärare och spridare av desinformation. Vi behöver prata mer om riskerna med generativ AI. Speciellt i en tid där demokratin är hotad på många fronter.

Artikeltaggar

ApparÅsikterDemokratiEurasia GroupLedarePolitikTeknikTeknik och vetenskapThe Washington PostVerktyg