Hoppa till huvudinnehållet

Polisen behöver fler IT-forensiker för att lösa brotten

Publicerad:
"När ett brott väl sker så borde vi kunna förvänta oss att utredningen håller en hög kvalitet och att brottet utreds av spetskompetens, även inom IT-området", skriver Anna Sjöberg.
"När ett brott väl sker så borde vi kunna förvänta oss att utredningen håller en hög kvalitet och att brottet utreds av spetskompetens, även inom IT-området", skriver Anna Sjöberg. Foto: Johan Nilsson/TT

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Mobiler, datorer och annan utrustning är i dag viktiga i jakten på att samla in bevis och åstadkomma fällande domar. Men vad händer när polisens IT-forensiker, som ansvarar för att hantera IT-beslag, inte räcker till? Riskerar vi till exempel att brottslingar går fria på grund att bevis inte extraheras ur en mobiltelefon? Är lösningen en ny IT-forensikutbildning i Karlstad eller ökade resurser till denna yrkesgrupp?

Under hösten möttes vi av uttalanden i media som belyser problemet med att hantera IT-beslag. Marie Forssten, sektionschef inom polisregion Bergslagen, konstaterar i en intervju med Sveriges radio att det är svårt att rekrytera IT-forensiker. Även åklagare Zilla Hirsch berättade i SVT om långa väntetider när det gäller att ta hand om informationen från exempelvis mobiltelefoner. Hon menar att detta riskerar rättssäkerheten då det i förlängningen kan leda till att man i vissa fall undviker att ta telefoner i beslag.

Det pratas om fler poliser på gatorna, men samtidigt får vi inte glömma bort att det finns andra resurser som verkar bakom kulisserna och även de behöver stärkas. En mobiltelefon som aldrig hämtas in eller som blir liggande tills bevis inte längre går att extrahera kan få förödande konsekvenser.

En av de orsaker som Marie Forssten menar ligger bakom svårigheterna att rekrytera IT-forensiker är att det finns andra arbetsgivare på marknaden som betalar mer. En annan orsak som nämns är att det utbildas för få IT-forensiker.

Utan att gå in på detaljerade siffror är det inte svårt att, utifrån lönestatistik, konstatera att en programmerare eller systemvetare som väljer att arbeta inom polisen behöver vara beredd på att arbeta för en lägre lön än om denne söker sig till många andra arbetsgivare både statliga och privata.

Ska man då sänka ambitionsnivån och anställa personer med lägre kompetens och på så vis pressa ner lönerna? De flesta av oss svarar nog nej på den frågan. Det är en riskabel väg att gå i ett allt mer digitalt samhälle. När ett brott väl sker så borde vi kunna förvänta oss att utredningen håller en hög kvalitet och att brottet utreds av spetskompetens, även inom IT-området.

Kan lösningen vara att Karlstads universitet börjar utbilda IT-forensiker? Så skulle det kunna vara. Då är vi åter på resursfrågan. Väljer man mellan två IT-utbildningar där löneutvecklingen ser olika ut, efter avslutade studier, gäller det att man har ett stort kall och rättspatos för att gå vägen mot att bekämpa kriminaliteten. En bit in i karriären kan löneskillnaden mellan polisen och en annan statlig myndighet vara uppemot 15 000 kronor.

Vi är nog alla överens om att vi behöver kraftsamla för att motverka en ökad kriminalitet. Då får vi inte glömma bort denna yrkesgrupp och spetskompetens som verkar bakom kulisserna. Om vi råkar ut för ett brott behöver alla bevis samlas in. Även de digitala. Vi behöver lyfta frågan om ökade resurser till en kompetent, möjligtvis bortglömd, yrkeskår och utöver det fundera på hur vi kan utbilda fler IT-forensiker. Kedjan blir inte starkare än den svagaste länken.

Artikeltaggar

BrottBrott, lag och rättITKarlstadKarlstads universitetLedareLönerPolisenUtredningarÅsikter