Många skolor runt om i landet har den senaste tiden rapporterat att eleverna äter allt mer. Alain Grenard, kostchef för Karlstads gymnasier, såg ingen skillnad under tidiga hösten – men sedan november har portionerna ökar markant.
– Det har verkligen exploderat, säger han.
Fläskkarrén står i ugnen och i de gigantiska behållarna på golvet ligger kilovis med potatisklyftor i vatten, redo att serveras till morgondagens lunch. Det är sen eftermiddag i Tingvallagymnasiets skolmatsal och förberedelserna för kommande dag är i full gång.
– Jag blev faktiskt kontaktad av Aftonbladet i oktober, då de frågade om vi märkt att barn äter mer i skolan nu. Men då kunde jag inte säga att så var fallet.
Sedan hände någonting. I november och december började trycket på den frukost som gymnasierna nu under ett års tid serverar gratis, bli högt.
– Jag räknade ut ett snitt och ser hur kurvan går rätt upp. Det kan inte finnas någon annan anledning än att barnen får mindre mat hemma, och då äter de mer i skolan i stället.
Håller budget
Honom stör det dock inte – budgeten har man varit duktiga på att hålla, så till den grad att Alain Grenard dagen innan faktiskt bjöd sin kökspersonal på tårta.
– Vi har varit fantastiskt duktiga på att ta hand om våra råvaror och vi höll vår budget för 2022. Det är ju sådant vi jobbar med hela tiden, att tänka smart kring hur vi tillagar maten och vad man liksom kan återanvända. Sedan finns alltid problemet med att få eleverna att slänga mindre mat.
Han tillägger:
– Det är höga krav på köket att hålla budget, samtidigt som vi inte tummar på kvaliteten.
För att få eleverna mer intresserade av mat, har man nu anställt en kostrådgivare.
– Jag tycker att skolan har lyckats tvätta bort stämpeln att matsedeln är utan fantasi. Många gånger är maten nu bättre än på restaurang, tycker jag. Med en kostrådgivare tänker vi att det blir lättare att anpassa maten efter vad eleverna vill ha och vad vi kan göra, samtidigt som eleverna kan tycka det är roligt.
På Tingvallagymnasiet har man till exempel haft ”europeiska veckor”, där man haft olika dagar med inriktning på ett specifikt land och språk. Under dessa veckor har de som läser respektive språk fått vara med och influera matsedeln.
Som uppvuxen på en självförsörjande gård i de franska bergen, är det förutom att få eleverna intresserade av skolmaten, viktigt för Alain Grenard att öka både hållbarheten och få till tätare samarbeten med lokala leverantörer.
– Vi köper mer och mer livsmedel som är närproducerade. Plus att jag försöker ha koll, om till exempel en bonde hör av sig och säger att de har 40 kilo skinka som de behöver bli av med. Då måste vi våga ändra i matsedeln för att göra smarta klipp.
Hans egen favorit på skolmatsedeln är raggmunk – men eleverna väljer något annat.
– Panerad fisk. Den är riktigt populär!