Den digitala tekniken har länge haft en gloria runt sig. Och så även i skolans värld. Både som lärarstudent, och senare även som lärare, har jag mötts av devisen att de digitala verktygen och läromedel nästan per automatik gör att våra barn och unga kommer gå en ljusare framtid till mötes.
Gamla analoga grejer såsom tryckta läroböcker får gärna ersättas med ettor och nollor, skärmar och appar. Nu är det dags att hitta en balans där det analoga återfår sin förtjänta plats i skolan.
En förespråkare av tryckta läromedel är Tim Oates, forskare vid universitetet i Cambridge. Hans forskning visar att tryckta läroböcker är en nyckelfaktor för elevers kunskapsresultat. Samtidigt menar han att vår tid präglas av en anti-läroboksanda där digitala läromedel föredras. Men det digitala är inte problemfritt.
Digitala verktyg distraherar. Är du 16 år och ska skriva en text på en dator eller använda telefonen för att lösa en uppgift, så vet du som elev, och jag som lärare, att det finns miljoner andra saker du kan göra med din dator, saker som för stunden känns roligare. Spela spel, göra en ny låtlista eller kolla in det senaste på TikTok. Vi vuxna är inte bättre. Vi ska bara kolla vädret på telefonen men så blir det mejlen, Facebook och kanske även en titt på Instagram. Vi ska inte inbilla oss att det är lättare för våra barn.
Ett annat problem stavas teknikstrul. Att tekniken inte alltid gör som vi vill är vi nog alla överens om. Klassrummet är inget undantag. Strul tar tid och tid är inget lärarna har till övers.
Läroböckernas uttåg från klassrummet har gjort att lärarna behöver använda 80 timmar per år att ta fram egna läromedel, tid som kunde ha använts till undervisning. Traditionella läromedel innehåller ofta material, elevernas tryckta böcker, en lärarhandledning, kopieringsunderlag och övningsböcker, vilket hjälper läraren att få struktur på undervisningen och sparar tid.
Ska vi då slopa digitala läromedel – kasta datorer, mobiler och surfplattor i sjön? Svaret är såklart nej. Det finns många situationer där digitala läromedel fungerar bra. Det kan vara enklare att plugga glosor eller nöta multiplikationstabellen i en app eller kanske använda ett digitalt presentationsverktyg för att visa bilder från senaste grupparbetet. Våra barn och unga behöver följa med i den digitala utvecklingen. Men har det gått för långt? Svaret är ja. Vi befinner oss i ett läge där det satsas på tok för lite på de traditionella läromedlen.
Liberalerna har via Tidöavtalet fått igenom förslaget om en förändrad skolpolitik där målet bland annat är att alla elever ska ha en lärobok per ämne. Vi behöver ge våra barn och unga samma chans som vi fick. Bättre möjligheter att fokusera på det som faktiskt ska göras. Mindre krångel och mindre stress. Varför inte börja med en mattebok? Som en 17-åring sa till mig i veckan: ”Det enda jag vill ha är en mattebok. Jag orkar inte mer skärmar”.