Matematik- och historieläraren Maria Lundqvist tillbringade sin studietid i Skoghall. Hon passade på att gräva i de lokala arkiven och har gett ut en arkivpedagogisk handledning som utgår från det hon fann.
– Jag vill inspirera andra att fortsätta söka i Hammarös historia, säger hon.
Det var när Maria Lundqvist studerade arkivkunskap vid Karlstads universitet som hon fick idén att ta reda på så mycket som möjligt om platsen hon dagligen vandrade förbi på väg till sin bostad på Tallvägen i Skoghall. Hennes B-uppsats blev en arkivpedagogisk handledning med smakprov från bland annat Hammarö hembygdsförening och kommunarkivet.
– Det rekommenderas att man tar sikte på cirka 50 år tillbaka i tiden när materialet ska användas för undervisning. Det är tillräckligt nära i tid för att de som var med då ska finnas kvar och minnas förändringar, och tillräckligt nytt för att de unga ska känna igen sig, säger Maria Lundqvist.
Skogåsen avgränsas av Mörmovägen, Björkhagsgatan, Clevevägen och Skogåsvägen. Karta från Maria Lundqvists uppsats. Maria Lundqvist Foto: Privat
Hon valde att gå tillbaka hela hundra år i sin uppsats på grund av att Skoghalls bruk anlades 1917.
– Utan bruket skulle ju inte orten Skoghall finnas alls. Som geografisk avgränsning valde jag fastigheterna på Skogåsen, som avgränsas av Mörmovägen, Björkhagsgatan, Clevevägen och Skogåsvägen. Folkets hus och det så kallade Hakondihuset ligger inom detta område.
Roligt när det stämde
– Det var kul när jag kunde se att materialet stämde överens från flera håll och att fotografier av byggnader hos hembygdsföreningen stämde med vad jag fått fram från bland annat bygglovsansökningar och rivningsbeslut.
Det gäller att tänka kritiskt.
– Om man ser ett foto som uppges vara från ett visst år så får man fråga sig om detta är rimligt. Man kan titta på skyltar, bilmodeller och hur folk var klädda.
I myndigheternas handlingar kan man följa affärsidkares uppgång och fall.
– När jag samlade in materialet var jag väldigt fokuserad på att hitta rätt bitar. Det är i efterhand som jag börjat reflektera över vad jag hittat. Det var ju andra tider då och man får sig en tankeställare av hur folk levde. Det var ju inte så länge sen. Björks herrekipering flyttade till Hakondihuset 1961. Det skedde stora förändringar i Skoghalls centrum på 1980-talet och i dag är även herrekiperingen borta.
Sparbankens bankvalv
Studieuppgifterna i uppsatsen riktar sig mot högstadiet och gymnasiet. Med exempel från historiska Skoghallfoton får man öva på att datera fotografier, träna på handskriftsläsning och att hitta sammanhang och årtal för olika dokument.
Genom att se planritningar ska eleven räkna ut hur stort Sparbankens bankvalv var och vad det skulle kosta att lägga heltäckningsmatta i ett sovrum på Björkhagsgatan.
– Jag kunde ju inte göra en uppsats utan att det får synas att jag är mattelärare, skrattar Maria Lundqvist.
I dag har hon lämnat Skoghall och arbetar på en gymnasieskola i Göteborg. Hon vill gärna att hennes uppsats inspirerar andra att söka sig till arkiven.
– Det finns så mycket kvar att upptäcka, bland annat en dagbok av byggmästare K. W. Kjellberg. Den hade jag gärna velat hinna läsa! Jag har sett citat ur den som är väldigt underhållande och rika på detaljer. Om jag hade tagit med allt intressant jag hittade när jag skrev uppsatsen hade det blivit en jättebok!
Fotnot: "Hundra år på Skogåsen i Skoghalls centrum: Arkivpedagogik kring ett samhälle i förändring" av Maria Lundqvist kan laddas ner från Karlstads universitet.