Hoppa till huvudinnehållet

Anders Ajaxson: ”Krönikören tackar för sig”

Publicerad:
Karlstads-Tidningens mångårige redaktör Mauritz ""Maggan" Hellberg på en bild tagen 1934.
Karlstads-Tidningens mångårige redaktör Mauritz ""Maggan" Hellberg på en bild tagen 1934. Foto: Dan Gunner

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Det blev 36 krönikor för mig i denna anrika tidning. Detta är den allra sista från min pensionärspenna på Stockfallet i Karlstad. Det har hört till senare års roligaste utmaningar att varje månad få ihop en KT-krönika. Angenämt har det hela tiden varit att vid fullvuxen ålder få släppa loss sin subjektivitet här.

I en av mina första KT-krönikor nämnde jag Mauritz ”Maggan” Hellbergs namn. Jag gör det gärna igen och påstår ännu en gång att denne klassiske KT-redaktör var Värmlands främste publicist under 1900-talet.

Vi var ju några som i början på 2000-talet påminde om hans imponerande insats genom att till hans ära inrätta Maggan-priset, som blev ett årligt värmländskt yttrandefrihetspris. När vi gav upp efter drygt tio år fanns det, sorgligt att säga, ingen yngre värmländsk journalist som ville ta över juryarbetet.

Kanske en comeback för detta pris? I bästa fall, men, jag har tyvärr svårt att se den geist för yttrandefrihetsfrågor hos journalistkåren som i så fall skulle krävas.

Den rakryggade Hellberg höll minst armlängds avstånd till dåtida makthavare (ja, han var själv en makthavare). Biskopen, landshövdingen och andra dignitärer höll han kort. Dagsläget? I mina ögon är respekten och försiktigheten hos redaktionerna alldeles för stor gentemot nämnda befattningshavare, med flera, vilket gör att de rimliga granskningarna uteblir.

Till dagsläget hör för övrigt, när det gäller stiftschefen, att han regelbundet skriver krönikor i den största länstidningen. Fredad vare därmed hans tjänsteutövning, som förvisso inte är okontroversiell.

I flera sammanhang har jag pekat på det närmast groteska i att ingen man eller kvinna nuförtiden tillåts bli landshövding i det län som han/hon kommer ifrån. Klockren diskriminering på geografiska grunder handlar detta om.

Om inte denna grundlagsstridiga praxis ändras, kommer till exempel den välkvalificerade riksdagsmannen Daniel Bäckström från Säffle aldrig att kunna bli landshövding i Värmland. Om han 2023 inte utses till ny ledare för Centerpartiet (vilket förmodligen kommer att ske), borde han annars så snart som möjligt komma i fråga för posten som landshövding i hemlänet.

Allt som jag tänkte behandla i mina krönikor blev inte satt på pränt. Exempelvis har det blivit lite mindre om idrott än jag räknade med. Något vill jag reparera den saken genom att uttala dessa två förhoppningar gällande 2023: dels att Degerfors under tredje säsong efter återkomsten till Allsvenskan (ett mirakel i vår tid!) ska bli ett stabilt mittenlag, dels att Karlstad Fotboll äntligen ska avancera till Superettan.

Ingetdera blir lätt som en plätt. Men visst kan vi få uppleva bådadera.

Ett slutligt tack till redaktionen för att alla mina 36 texter blivit ograverat införda!

Artikeltaggar

AllsvenskanÅsikterCenterpartietDaniel BäckströmDegerfors IFIdrottIF Karlstad FotbollKarlstadKarlstads-TidningenKrönikorMauritz HellbergNämnderStockfalletTidningarVärmlands län