Hoppa till huvudinnehållet

Full potta när släkten kom på besök – familjehemligheter avslöjades

Publicerad:
Julgran och radioteater är några av de jultraditioner som Karl-Erik Dahlgren minns från sin barndoms 1930-tal. Personerna på bilden har inget samband med artikeln.
Julgran och radioteater är några av de jultraditioner som Karl-Erik Dahlgren minns från sin barndoms 1930-tal. Personerna på bilden har inget samband med artikeln. Foto: Anders Karlsson / Digital museum

Det blev trångt i stugan när släkten från stan samlades. Här åt de julmat och myste vid vevgrammofonen hos mormor och morfar. Tomten kom på besök – men pappa missade honom alltid.

Karl-Erik Dahlgren berättar i sin bok om sin barndom på 1930-talets Hammarö hos mormor Gerda och morfar Edvard Nilsson i Bråten, eller "Brôten", som man sade.

Dit kom Karl-Erik Dahlgren ofta på sommarlov och jular. Morfadern var fiskare och snickare.

I hushållet fanns också den lite äldre lekkamraten Maj-Britt, som Karl-Erik från början trodde var hans moster. Genom en pratsam släkting fick han, sju år gammal, en antydan om att Maj-Britt var hans syster.

Moster blev syster

När han frågade Maj-Britt berättade hon som det var. Deras mamma hade fått henne som ung och förhållandet med fadern tog slut. Därför hade hon tagits om hand av morföräldrarna.

Karl-Erik var däremot född inom mammans äktenskap med en ny man och hade därför sin fasta adress hos föräldrarna i Karlstad.

Torp på Hammarö på en bild tagen runt 1930.
Torp på Hammarö på en bild tagen runt 1930. Foto: H Larsson

Vid jul kom hela släkten på besök till Bråten. Då öppnade man stugans finrum, som man annars hade stängt för att spara värme. Alla hjälptes åt att smycka stugan med hemmagjorda girlanger och julsaker. En gran hämtades från skogen.

Unnade sig lax

Julbordet var rikligt, "inget saknades på mormors bord", skriver Karl-Erik Dahlgren.

Förutom skinka från den egna grisen dukade mormor upp egenfångad lax eller gös, något som Hammaröborna annars inte brukade unna sig själva, utan sålde i stan.

Det fanns en elak ramsa – nedtecknad av folklivsforskaren Ferdinand Ludvig Borgström år 1845 – om att kyrkklockorna på Hammarö ringde till versen:

”Nors och Gers och Detter iblann, Tasse kom fram.”

Det syftade på att Hammaröborna, ”tassarna”, var så fattiga att de bara åt nors, gers och ”detter”, det vill säga små och dåliga fiskslag.

Missade tomten

Efter maten väntade man otåligt på jultomten. "Pappa hade samma otur varje jul", skriver Karl-Erik Dahlgren, "för innan tomten skulle komma var han tvungen att gå på dass".

Oftast fick barnen någon praktisk gåva, men även en och annan leksak. De äldre barnen brukade få ett kuvert med en penningsedel av mormor och morfar.

"Jag minns när jag blivit så stor att jag också fick ett kuvert med pengar i", skriver Karl-Erik Dahlgren.

Radion trollband

När man ändå var i finrummet kunde man passa på att sätta på vevgrammofonen och spela den populära ”Tango jalusi” eller kristna sånger av predikanten Johannes Hultman, även kallad "Solskenssångaren".

"Hultman var min morfars specielle favorit", anförtror oss Karl-Erik Dahlgren. "Det var alltid speciellt att få veva upp grammofonen och lägga på en Hultmanplatta."

Andra nöjen under julhelgen inbegrep att lyssna på radioprogrammet "Grammofontimmen” och höra på radioteater.

”Vi satt som trollbundna”, berättar Karl-Erik Dahlgren.

När det blev dags att lägga sig rullades utdragssängar fram ur varje vrå till gästerna. Man fick dela säng och ligga skavfötters.

För kallt för dass

Det var kallt ute och till dasset hade ingen lust att gå.

”Den obligatoriska pottan, eller nattkärlet, stod under en av sängarna i sovrummet. Den var givetvis ganska full på morgonen när man vaknade, för vi var ju många som använt den under nattens timmar. När den sedan skulle tömmas fick man iaktta stor försiktighet och inte spilla på golvet på väg ut till anvisat ställe”, erinrar sig Karl-Erik Dahlgren.

Artikeltaggar

BarnFamiljehemHammaröJulMeraSläkt

Så här jobbar KT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.