Theresa fick stipendium: Virkade maskor kan bli brasvideo i filmprojekt

Att frivirka kan jämföras med att skriva en bok. Bokstäverna finns, liksom maskorna. Sedan handlar det om att placera dem i en viss ordning.

Det menar Theresa Widjeskog Ahlman, slöjdkonstnärinna, som får 43 500 kronor av Region Värmland för att göra slöjdfilmer.

– Jag kommer att börja med att köpa in en rejäl lampa. Jag har planerat att göra fem filmer under tiden januari till maj.

I en källarlokal på Strandvägen sitter Theresa Widjeskog Ahlman och sorterar mattrasor. Strandvägen Art Studio är säte för fyra kvinnor som ägnar sig åt olika former av hantverk och slöjd. Lokalen flödar av färg, målningar, garner och tyg.

– Jag har slöjdat hela livet men har ingen formell utbildning, slöjden har jag lärt mig av äldre generationer. Jag har gått fortbildningskurser inom olika områden, säger Theresa Widjeskog Ahlman.

Hon brinner för återbruk när det gäller textilier men även papper, och ägnar sig även åt bokbinderi och origami.

Hennes projekt Slöjdklubben ligger i startgroparna och den 17 december kan barn mellan åtta och tolv år prova på hantverket. Detta sker i samarbete med Studieförbundet Bilda där Theresa Widjeskog Ahlman varit engagerad och jobbat med folkbildning. I januari startar Slöjdklubben i Vålberg, inom kommunens initiativ Aktivitetsskolan.

– Bokbinderi är en bra form av återbruk, en konservburk kan bli en bok. Man klipper upp den, bunkar ut den och sedan kan man använda den som omslag till en bok. Bokbinderi är också en bra aktivitet för barn, man vet inte vad man kan förvänta sig och en bok kan man ta med sig hem efteråt.

Det behöver inte kosta mycket, de flesta har en nål därhemma, säger hon. En annan teknik till bok har hon använt i samarbete med Britta Stolpe, som gjort ett tovat omslag vilket Theresa Widjeskog Ahlman fyllt med papper till en gästbok.

Stop motion

När det gäller filmandet har hon redan dragit i gång. Hon använder sig av tekniken stop motion där man tar en bild, flyttar motivet och tar nästa bild och så vidare.

– Jag kommer att visa slöjdprocessen genom stop motion, tanken är att jag bland annat ska göra en virkad brasvideo.

Bland alla slöjdarter och tekniker är det frivirkningen som är favoriten. Hon tar fram något som mest kan beskrivas som en stor svart bläckfisk. Men det är en skildring av den gamle läkaren Herakleitos lära om kroppens fyra vätskor, blod, svart galla, gul galla och slem.

– Den svarta gallan skulle stå för melankoli.

Theresa Widjeskog Ahlman är också utbildad serietecknare och hon ser det som en möjlighet att kombinera med slöjd, kommunikation och digitala medier.

– Filmen med slöjd blir slutprodukten. Jag kan också hjälpa företag och ge dem något som sticker ut.

Virkningen har fått mest uppmärksamhet och den visas upp i den egna Youtubekanalen. Detta är också ett sätt att lära ut, och bevara, gammalt hantverk.

Kris och mindfulness

Återbruk är inne och hon menar att det rimmar bra med krisförberedelse, något som vi ska ta tillvara. Och slöjden passar bra in när det gäller mindfulness. Det finns många hantverk som inte kräver så mycket utrymme.

Theresa Widjeskog Ahlman har också gått en kurs i bandvävning vilken började med att deltagarna fick tälja en bandgrind, ett decimeterstort träföremål som sedan används som en minivävstol där man drar trådar som bildar mönster på band.

Dalahund

På golvet ligger en färgglad korg vilken hennes kinesiska nakenhund gillar att ligga i. Och i likhet med sina rasfränder kan hon behöva kläder ibland. Och matte har en plan...

– Jag tänkte virka en dalahästdräkt till henne.

Korgen är inte klar och Theresa Widjeskog Ahlman visar tekniken. Först tar hon en flagglina kring vilken hon virar mattrasor om, innan hon virkar in den tygklädda linan med fasta maskor och luftmaskor.

– Nu har vi fått mycket tyger men om jag är på loppis kan det hända att jag köper något. På loppis kan man också hitta gamla tidningar, magasin som Jakt & Fiske och Antik & Auktion. Där finns fina bilder, till exempel på gamla figuriner. Ibland när jag gör serier klipper jag ut bilder och gör collage. Gamla fotoböcker är också kul, men man ska kanske inte ge sig på släktens fotoalbum.