KBAB är 80-åringen som aldrig slutar växa – så skapades Karlstads bostäder

Bostad & byggen
PUBLICERAD:
Rud 1984.
Foto: KBAB
Karlstads kommun var tidigt ute med att bilda ett kommunalt bostadsföretag. Men knappast för att lösa bostadsfrågan för invånarna.
Det var Krigsmakten som krävde att bostäder omgående skulle ordnas för militärstabens personal sedan Tyskland ockuperat Norge.

80-årsjubilerande KBAB har genom åren haft en aktiv roll i Karlstads utveckling, bland annat genom omfattande bostadsproduktion. I dag uppgår beståndet av cirka 7 700 lägenheter, studentboenden och lokaler runt om i Karlstad.

Karlstads allmännyttiga bostadsbolag bildades 1942. Samma år förvärvade KBAB sin första fastighet, Fenix 13 vid Brogatan 3–5. Här fanns 20 lägenheter för militärstabens folk.

Bostadshus på Sixbacken under 1960-talet.
Foto: Dan Gunner

I boken "Karlstadsbornas bostäder under fyra sekler" berättar Ove Moberg bland annat om bostadsbolagets bildande, styrelser, vd:ar och kommunala sammanträden genom åren.

Giftassugna fick låna

Efter lägenheterna i Fenix började man 1945 bygga tre bostadshus i kvarteret Häradshövdingen vid Norra allén på Norrstrand. Tanken var att kunna erbjuda nya bostäder till låga hyror. Badrum fanns inte, däremot wc. Personer som "stod i begrepp att ingå äktenskap" kunde få låna pengar till insatsen i bostadsrätter.

I början av 1950-talet stod tusentals personer i kö för bostad och lägenheter som dömts ut av hälsovårdsnämnden togs i bruk. 1949 hade bolaget övertagit tomter i kvarteret Mörsaren och samma år byggdes bostadshus i kvarteret Enen på Kvarnberget. KBAB övertog också drygt 200 lägenheter i samma område av den privata Stiftelsen Hyresbostäder. Det byggdes även på Bellevue.

Utdömda bostäder

Under 1950-talet bodde många i utdömda lägenheter som var att betrakta som slum. "Nya bostadsområden måste exploateras och gamla saneras", skriver Ove Moberg. Stadsplaner för Bellevue, Haga och Hagaborg omarbetades och nya stadsplaner för områden som Våxnäs och Gruvlyckan utarbetades, de senare var nästan att betrakta som "jungfruliga markområden".

Vikengatan 17 under första halvan av 1960-talet
Foto: Dan Gunner

För att få statliga och kommunala bostadssubventioner krävdes att lägenheterna höll en tillfredsställande standard. Men hyrorna blev ändå för höga för personer med låga inkomster. 1956 byggdes därför 119 lägenheter i kvarteren Hussvalan och Ladusvalan på Färjestad. Standarden fick inte sänkas, kostnaderna hölls nere på annat sätt.

Samhälle i förändring

Samhällets utveckling påverkade bebyggelsen och i slutet av 1950-talet började pensionärslägenheter insprängas i den vanliga bebyggelsen, vilket minskade den segregation som rått under en lång tid. Bilismen hade fått sitt genombrott och i stället för en planerad tvättstuga i ett nybygge på Kvarnberget byggdes ett garage. 1956 började tv-antenner monteras på taken men före 1958 var mottagningen dålig då närmaste tv-mast fanns i Stockholm.

Våxnäs

Bostadsbolagets stora satsning under 1950-talet skedde på Våxnäs där stadsplanen föreslagit bostäder för 5 500 invånare. Det handlade om flerfamiljshus men också villor vid Sixbacken. Här blev så småningom en självständig stadsdel med affärscentrum, skolor, bibliotek, kyrka, apotek med mera. Våxnäs centrum invigdes 1968.

Under tidigt 1960-tal började höghus på tio och elva våningar att byggas i Viken som pendanger (motstycke) till höghusen på Kvarnberget.

Gruvlyckan

1970-talet kom och befolkningen fortsatte att öka, mycket mer än prognoserna sagt. När det nya decenniet inträdde var bostadskön 7 500 personer. Nya bostadsområden skapades såsom Gruvlyckan som enligt stadsplanen kunde omfatta drygt 1 100 lägenheter på i genomsnitt 80 kvadratmeter. Bilar prioriterades och plats gavs för 1,6 bilar per hushåll.

Karlstads troligen största konstverk i Orrholmsgaraget. Mosaiken av vägskyltar spänner över hela 80 kvadratmeter
Foto: Peter Bäcker

Orrholmen

Gruvlyckeområdet var ännu inte färdigbyggt när planläggningen av Orrholmen startade, Eftersom Orrholmen hade en historia av industrier avsåg staden att det skulle skapas ett modernt industriområde men det vackra läget och närheten till centrum ledde till att myndigheterna i stället började planera för bostäder. En samarbetsgrupp bildades och en arkitekttävling utlystes, vilken vanns av Vattenbyggnadsbyrån i Stockholm.

Grundtanken var att skapa ett bilfritt område och trafiken leddes in under ett betongdäck från den centrala Orrholmsplan varifrån man nådde entréerna till de tio sjuvåningshusens underplansgarage. Runt höghusen byggdes en krans av lägre hus, även radhus. Sammanlagt blev det 954 lägenheter, från studentlägenheter till sexrummare. Byggnadsarbetet pågick till 1967.

Rud

KBAB deltog även i byggnationen på Rud. För att uppfylla kraven för en egen stadsdel krävdes även andra lokaler vilket bland annat ledde till att inomhusaktiviteter kunde utföras i 13 lokaler spridda över området. Totalt byggdes 1 963 lägenheter på Norra Rud och år 1978 bodde här 4 160 invånare.

Kronoparken

Sedan staden 1967 fått en universitetsfilial och ett antal militära ämbetsverk flyttat hit samtidigt som det rådde högkonjunktur ökade folkmängden och därmed kraven på fler bostäder. För att möta behoven planerades en ny stadsdel, Kronoparken. I den första stadsplanen hade man räknat med bostäder för 20 000 invånare men planen fick justeras då den väntade befolkningsökningen uteblev, 1971–1976 stod den nästan stilla.

Många drömde om eget hus och flyttade till kranskommunerna viket fick politikkerna att tänka om. Småhus började byggas bland annat på Hultsberg, Stockfallet och i Skåre. Även Kronoparken fick 200 villor under 1975-1976, i KBAB:s regi. Byggandet av lägenheter fortsatte och 180 stod klara 1979.

KBAB:s flytande bostäder i Orrholmsviken (Mariebergsviken) fyllde tio år i år.
Foto: Helena Karlsson

Men de en gång stolta planerna kunde inte fullföljas, år 1980 bodde här endast 5 000 personer.

Hagaborg

För de statligt anställda som utlokaliserats från Stockholm byggdes under 1975–1976 drygt 200 lägenheter på Hagaborg Senare byggdes ytterligare 55 lägenheter, 56 pensionärsbostäder inklusive serviceanordningar samt en barnstuga.

KBAB har cirka i dag 120 anställda vilket kan jämföras med 1982 då 30 tjänstemän, varav 22 heltidsanställda, skötte de administrativa uppgifterna, och 56 anställda skötte drift och underhåll.

Nyligen flyttade KBAB sitt kontor till nya lokaler.

– Det är nu ännu tydligare att vi är en del av koncernen Karlstads kommun, och vi bär förstås den glada solen med stolthet, säger Carin Skarman, vd. Vi utvecklar hela tiden vår organisation då vi är nyfikna på nya arbetssätt och ny teknik, vi förvaltar och utvecklar hållbara hem, lokaler och miljöer i hela Karlstad och skapar förutsättningar för att även i framtiden vara en attraktiv arbetsgivare.

Boken "Karlstadsbornas bostäder under fyra sekler" skrevs av Ove Moberg på uppdrag av KBAB och var bolagets bidrag till Karlstads 400-årsjubileum 1984.