Ett intresse för historia kombinerat med lust att baka och laga mat lade grunden till att Sara Bodin Olsson började samla gamla recept. Nu håller hon resultatet i sin hand, receptboken Historisk värmländsk mat.
– Man kan säga att det började med mormors styvmormor Majas anteckningsbok. Hon började skriva hösten 1895. Då bodde hon i Värmlandsbro, sedan flyttade hon till Säffle.
Till "vardags" jobbar Sara Bodin Olsson på länsstyrelsen, men Historisk värmländsk mat är hennes eget projekt som hon kunnat genomföra genom att tillfälligt gå ned i arbetstid och med stöd av Leader Närheten.
Tålig familj
– Jag har provlagat alla recept under två-tre års tid. Jag har en tålig familj, till och med min nioåring är van och petar i sig det mesta.
Boken innehåller drygt 40-talet recept, från kolarkojor till herrgårdar. Sara Bodin Olsson har tolkat de ofta tätskrivna anteckningarna och valt ut recept som kan smaka även i modern tid.
– De äldsta recepten innehåller gamla måttenheter som stop, skålpund och lod. Så jag har fått slå upp och räkna om. En del ingredienser har inte samma egenskaper i dag, till exempel vetemjölet, så jag har fått testa mig fram. Ibland har det inte stått hur man ska göra, det var ju sådant de kunde utantill.
Mycket kakor
Boken är resultatet av många års letande i arkiv och privatägda receptböcker. Tidsmässigt spänner de från 1808 till början av 1930-talet.
– Det är mycket kakor och inläggningar. Småkakor bakades mycket vid sekelskiftet 1800–1900 då sockret blev billigare och allt fler fick gjutjärnsspisar.
Skillnaderna var givetvis stora mellan herrgårdarnas menyer och vad som åts i kolarkojorna.
– Där var det mest kolbullar och nävgröt. Jag har tagit med sådant vi kan vilja laga i dag. Men jag har skippat påskorven. Påskorv var en korv man gjorde när man inte hade skinn (fjälster). Då stoppade man i en skjortärm eller liknande
Här finns bland annat Nils Keylands tullkorv, sillkaka från Östanås och klengås från Västra Ämtervik. Och Värmlandskorv.
– Det receptet kommer från Göran "Bola" Sjögrens mormor och är från 1920-talet.
Alla recept är nedtecknade eller tryckta i Värmland. Boken, som är utgiven på Votum förlag, innehåller många bilder och även foton från gamla anteckningar och receptböcker.
– I dag finns det starka åsikter om hur saker ska varar men här finns inget rätt eller fel, jag har tittat på hur det skrevs då. En klengås kan göras på olika sätt beroende på var man bor.
Men forna dagars matlagning handlade inte enbart om recept. Sara Bodin Olsson har även uppmärksammat kvinnorna bakom recepten. Dessa har hon nedtecknat genom släktforskning.
– Till exempel Barbara von Geymüller. Hon föddes 1799 i Wien i en rik bankirfamilj. Hon träffade en svensk man, gifte sig och flyttade till Östanås herrgård i Älvsbacka. Här finns recept på hennes sillkaka och apelsinlikör.
Sara Bodin Olsson kan inte välja någon speciell favorit ur receptboken. Hon menar att det är blandningen som är rolig.
– Men jag har inte tagit med det som varit riktigt udda, till exempel styckningsdetaljer eller recept där man måste ha en egen ko.