Hoppa till huvudinnehållet

Knepiga frågor kan få svar: ”Testerna gör inte släktforskarjobbet åt dig”

Publicerad:
Helena Modin, Föreningsarkivet i Värmland, Britt-Marie Johansson, Värmlands släktforskarförening, Anna Melander, Karlstads kommunarkiv, och Jan Löfgren, arkivenheten Region Värmland, i forskarsalen hos Arkivcentrum.
Helena Modin, Föreningsarkivet i Värmland, Britt-Marie Johansson, Värmlands släktforskarförening, Anna Melander, Karlstads kommunarkiv, och Jan Löfgren, arkivenheten Region Värmland, i forskarsalen hos Arkivcentrum. Foto: Monica Kullgren

På arkivens dag är alla välkomna till Arkivcentrum för att få en introduktion till släktforskarens spännande arbete.

– Arkiv från föreningar, kommun och företag ger en kompletterande bild till förfädernas liv, säger Britt-Marie Johansson, Värmlands släktforskarförening.

– Sveriges har en lång arkivtradition, men många vet inte att arkiven är offentliga och att alla kan börja forska i dem. Därför firar vi Arkivens dag, och jag har varit med sedan starten 1998, berättar arkivarien Jan Löfgren.

I kommunarkivet och föreningsarkivet kan man få en inblick i hur människor levt förr.

– Från 1918 har vi barnavårdsmappar där vi kan följa far och mor till omhändertagna barn, säger kommunarkivarie Anna Melander.

Hemligt brev

– I en sådan mapp jag tittat på angavs att både fadern och modern var okänd. Men som bilaga fanns det ett brev, som en gång varit förseglat. Däri hade barnmorskan skrivit namnet på modern, så att barnet i framtiden skulle kunna få veta sitt ursprung. Kommunala, personliga akter har vanligen en sekretess på 70 år, berättar Anna Melander.

Offentliga arkiv i långa rader är tillgängliga för allmänheten.
Offentliga arkiv i långa rader är tillgängliga för allmänheten. Foto: Monica Kullgren

Prästen gjorde notiser

Det är framför allt kyrkoböcker och dokumentation av husförhör som ger släktforskaren den första informationen.

– Ibland har prästen skrivit personliga notiser i marginalen, till exempel om någon blivit dömd för brott. De uppgifterna kan man gå vidare med till andra arkiv och hitta själva domarna. Det är en hel del familjehemligheter som kommer fram, säger Britt-Marie Johansson.

DNA-teknik

Det finns företag som erbjuder DNA-tester för att man ska kunna hitta nu levande släktingar.

– Testerna gör inte släktforskarjobbet åt dig. De talar bara om att du har ett påvisat släktskap med andra som också gjort DNA-test inom samma företag. Du måste fortfarande göra ditt släktträd för att se relationerna, fortsätter Britt-Marie Johansson.

Tjocka volymer med mycket material för släktforskaren.
Tjocka volymer med mycket material för släktforskaren. Foto: Monica Kullgren

Knepiga frågor

På Arkivens dag finns utställare och arkivarier på plats för att svara på frågor.

– Många besökare tar med sig sina knepigaste frågor och hoppas få dem lösta, säger Britt-Marie Johansson, som kommer att hålla en föreläsning om hur man släktforskar i fysiska och digitala arkiv.

Arkivens dag

Lördag 12 november

Arkivcentrum, Hööksgatan 2

10:30 Mingel i Forskarsalen.

11:00 Värmlands släktforskarförening: Hitta i digitala och fysiska arkiv.

12:00 Historiskt Värmlandsquiz

13:00 Karlstads hembygdsförening visar bilder.

För full information se www.arkivensdag.nu

Artikeltaggar

ArkivcentrumArkivens dagHistoriaJan LöfgrenKarlstadNyheterRegion VärmlandSläktforskningVärmlands län

Så här jobbar KT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.