Anders, 39, längtade länge efter att bli pappa – fick tre barn på fem år

Familj
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Anders Larsson tillsammans med sina tre barn, Wilma, Vera och Hugo. Ett småbarnsliv som konstant snurrar fort. "Att ha tre små barn är som att försöka valla ett gäng katter", säger han.
Foto: Veronica Sjöblom
Anders Larsson har alltid velat bli pappa, men vägen dit var inte helt spikrak.
Nu finns äntligen Wilma, Vera och Hugo i hans liv – ett liv med fullt ös varje vaken minut.
– Jag är en vandrande karusell, tivoli och klätterställning.

I kedjehuset på Hammarö är det full fart trots att dagen börjar bli kväll och familjen precis har kommit hem från jobb och förskola.

Här bor Anders Larsson, 39, och Linnéa Dahlgren, 31, med sina tre barn, Wilma, 5, och tvillingarna Vera och Hugo, 2,5 år. De varvar buslekar med barnprogram på plattan och snart är middagen klar.

– Rutschkana har man ju agerat som i några år nu, skrattar Anders och får ständigt ett nytt barn på sina axlar som ska åka ner.

Fler kämpade med att få barn

För nio år sedan träffade han Linnéa, sin blivande sambo och mamman till barnen.

– Det gick väldigt snabbt och efter tre månader flyttade vi ihop.

Anders och hans sambo Linnéa kämpade länge för att få barn, men till slut kom hon: Wilma.
Foto: Veronica Sjöblom

Nu bor de sedan sex år tillbaka i huset där barnskratt och stoj numera är vardag.

Men om kärleken och sambolivet gick snabbt, tog det desto längre tid innan barndrömmen blev verklighet.

– Vi jobbade ganska länge på att få vårt första barn. Det var när man själv började strula med det där som vi upptäckte att vi var långtifrån helt själva om det. Ett helt gäng runt oss hade samma problem och vi insåg att vi nog inte hade försökt så länge som vi trott om vi jämförde oss med andra. Men vi var precis på gränsen till att få IVF.

Ville ha två – fick tre

Efter tre års kämpande och längtande blev Wilma till. Och för 2,5 år sedan kom småsyskonen Hugo och Vera till världen, födda samma minut.

– Det gick lite fortare med de andra två. Jag har alltid velat ha två barn, men sen blev det tre. Jag såg ju svart i veckor när vi fick reda på att vi skulle få tvillingar. Jag tänkte på allt praktiskt, att vi behövde köpa ny bil och sådana saker. Men jag har definitivt alltid velat ha barn.

Hur är du som pappa?

– Jag har fått jobba en del med mitt tålamod – det tryter ibland. Wilma hade kolik de första nio månaderna och det gjorde inte saker och ting lättare. Sen är jag ju som en vandrande karusell, tivoli och klätterställning. En glad lek- och buspappa är jag.

Anders beskriver sig som pappa att han är som en klätterställning och tivoli på samma gång.
Foto: Veronica Sjöblom

När Wilma föddes jobbade Anders som säljare runt om i Sverige, vilket gjorde att hon senare fick hänga med pappa på jobbet ibland.

– Jag har försökt vara ganska inkluderande, att alla barnen fått följa med på saker och ting. Men det var lättare när Wilma var liten, hon var ju bara en.

Anders hade en liknande uppväxt med en pappa som också reste mycket i arbetet – och Anders följde med.

Vad har du tagit med dig från din egen pappa?

– Mina föräldrar skiljde sig när jag var 12 och efter det bodde jag på heltid hos farsan. Han var duktig på att vara väldigt inkluderande och varje lördag brukade vi göra grejer ihop. Eftersom vi hade en kåk så krattade, dammsög och tvättade vi tillsammans. Även om han mycket väl visste att jag hade varit ute och härjat med mina kompisar på fredagen, så sa han inget och jag bet ihop och hjälpte till.

Barnen hjälper till

Att alla hjälps åt med hushållssysslorna verkar ha gått i arv, något som redan uppmärksammats på förskolan.

– Personalen frågade oss: "Hugo, han har tvättat en del hemma va?". De hade kört en maskin med sängkläder där och Hugo hade stenkoll på att de skulle in i torktumlaren sen och att det var viktigt att man ska trycka på knappar. Och han är med plockar ur och fixar med diskmaskinen. Barnen har fått vara med på allt det vi gör här hemma, vi kan inte göra på något annat sätt med tre små barn.

Hur ska ni fira fars dag?

– Jag hade faktiskt inte koll på att det var nu, men jag och Linnéa brukar ge varandra sovmorgon. Visst använder jag slips ibland, men vi brukar inte fira på det sättet. Lite myspys med fika och sovmorgon blir bra.

Så här jobbar Karlstads-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.