Jens pumpor blir mat – med hjälp av en skvätt urin

Miljö
PUBLICERAD:
Gamla kartonger, hästgödsel och halm var pumpornas odlingsbädd.
Foto: Britta Staake
Jens Råberg lyfter upp två stora pumpor som skördats lagom till halloween. Men han tänker inte karva ut några elaka ansikten. Hans pumpor hamnar på matbordet – trots att de gödslats med urin.

Han är ordförande i föreningen Odla Molkom som hyr mark av Graninge kulturcentrum i centrala Molkom.

– Vi startade som en slags coronaodling under pandemivåren 2020. Det fanns en oro för vad som kunde hända om maten tog slut och transporterna slutade gå. Här kunde vi odla mat lokalt och umgås på distans utomhus.

Jens Råbergs mössa matchar skörden.
Foto: Britta Staake

Sedan dess har odlingsområdet utvecklats. Någon grävde upp en yta där det i dag finns ett stort tunnelväxthus. Här finns pallkragar, stora högar för odling och stockar som förhoppningsvis ska bära skörd i form av svamparten ostronmyssling.

Tanken med Odla Molkom är att lära av varandra – lära tillsammans. Under sommaren finns det två tider i veckan då det är folk på plats. Det enda som är "uppstyrt" är ett schema för vattning.

– Vi odlar allt tillsammans och skördar tillsammans. Vi är kanske 15 som odlar men föreningen har fler medlemmar. När vi anordnar luncher eller liknande kommer ett 30-tal personer.

Vid Odla Molkoms område håller Jens Råberg även på att odla svamp på stockar.
Foto: Britta Staake

Det mesta är skördat nu men tidigare i år fanns här bland annat tomater, physalis, blåbärstry, jostabär som är en blandning mellan krusbär och svarta vinbär, gräslök, piplök, äpplen, libbsticka, gode Henriks målla, rabarber, vinbär, fläder och squash.

Jens Råberg kommer inte att karva ögon och mun på sina pumpor. Däremot kommer de att hamna i munnen.
Foto: Britta Staake

Odlingen handlar mycket om att lära av varandra, att dela med sig av sina knep. Som till exempel Jens Råbergs idé om att använda urin som tillskott vid vattningen.

– Jag samlar urin hemma. Och så gör jag en blandning av socker och vatten som får stå och jäsa tills det blir ättika. Genom att tillsätta den blandningen förhindrar jag att urinen stinker.

Han tycker inte att det är något konstigt med detta. Att använda urin och göra så kallat guldvatten är en gammal metod som även lovordas av de riktiga entusiasterna. Den rekommenderade blandningen är cirka en deciliter urin till tio liter vatten.

Många högar för odling har byggts upp för framtida odlingar.
Foto: Britta Staake

– Jag använder blandningen bland annat till pumpor och kål. Men inte nära inpå skörd, jag brukar sluta i början av augusti och sedan skörda framåt november.

Han menar att många blandar nässelvatten för att vattna växter med, och det stinker verkligen.

– Eftersom jag har syra i urinen luktar den inte och blir mer lätthanterlig.

Jens Råberg förodlar pumporna i avklippta mjölkförpackningar hemma på våren. Efter någon månad har de nått en höjd på cirka två decimeter och är färdiga för utplantering.

– I år har jag odlat dem på en bädd gjord i lager av gamla kartonger, hästgödsel, pumpa och halm.

Inom föreningen finns det de som odlar andra sorters pumpor. Då kan de se ut så här.
Foto: Jonna Liv Dragstedt

Någon gång har han testat att odla på höjden och betonar vikten av att då göra en ordentlig grop så att vattnet stannar.

De båda pumporna som Jens Råberg visar upp kommer antagligen att skalas och bli soppa. Inom föreningen finns de som odlar andra sorters pumpor, även prydnadspumpor.

– Det går att äta dem också, alla jag har smakat har varit bra. Men det är för lite mat på dem.

Så här jobbar Karlstads-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.