Släck av, släck av! I en film från 1955 uppmanar det statliga bolaget Vattenfall svenskarna att släcka alla onödiga lampor, sänka värmen inne och hålla igen på sin elförbrukning. Då som nu, hade vi i Sverige och Europa en energikris. Politikerna då var tydliga i det gemensamma ansvaret för att hantera krisen. Annat låter det nu 70 år senare.
Ända sedan elektriciteten blev en viktig del i vårt samhälle har energikriser kommit och gått. Under 1950-talet orsakades energikrisen av att elförbrukningen ökat radikalt i hela samhället. Svaret då var givet – alla skulle dra sitt stå till stacken och minska förbrukningen. Under oljekrisen på 1970–80 talet likaså. Små bäckar små ledde till att Sverige klarade sig utan större problem. I dag, 2022, är det återigen energikris och många är oroliga för om vårt samhälle kommer ha nog med energi för att ens klara vintern.
Jag tycker det är så fascinerande, hur politikerna i dag aktivt undviker att prata om den krishanteringsmetod som använts tidigare. Hur politiker så enkelriktat säger att staten ska ta ansvar för energikrisen och att hushållen ska få hjälp genom denna tuffa tid. Hade detta bara varit några årtionden tidigare, hade ingen politiker tvekat på att ställa krav på hushållen och företagen för att även de skulle bidra till att lindra krisen. Nej, krav på förändring lyser lika lågt bort som Polstjärnan.
Att det har varit val spelar såklart in. Vem vill stå i en valrörelse och prata om något som kan bli jobbigt för sina medborgare? Att även de måste ta ansvar i en svår tid. Nej, det har i stället blivit en tävling om vilket parti som vill ge mest kompensation till hushållen. Jag är egentligen inte emot någon form av kompensation, däremot är jag emot att man helt och håller utesluter den mest effektiva metoden för att stoppa krisen – att även hushållen och företagen behöver delta i att minska sin energiförbrukning. Bara en femprocentig minskning skulle leda till att elpriset minskade rejält i Sverige och Europa.
Det ironiska i situationen är att politikerna ändå agerat för att minska energiförbrukningen. De har ställt krav på alla myndigheter att försöka hushålla med sin energiförbrukning. Likaså jagar kommunerna och regionerna med tända stearinljus efter energikällor som de kan dra ner på eller minska. Där sätter politikerna press, men inte utanför den offentliga sektorn.
Nej, ska vi klara av denna kris krävs det att alla hjälper till. Då som nu kan även hushållen och företagen göra mycket för att hejda krisen. För att det ska bli möjligt måste politiken ställa krav och samtidigt underlätta för förändringar. Förändringar som kommer vara helt avgörande för hur vi kommer klara denna kris.