Hoppa till huvudinnehållet

Sökorganisationen som hjälpt polisen i tio år

Publicerad:
Missing people söker försvunna personer när polisen måste ge upp.
Missing people söker försvunna personer när polisen måste ge upp. Foto: Björn Lundberg

Missing people hjälper polisen att hitta personer som anmälts försvunna. Nu firar de tio år som förening.

– Vi lyckas tack vare att vi är många, säger Anna-Carin Nilsson, verksamhetsledare i Missing people Värmland. Men det finns situationer när vi inte kan hjälpa.

Enligt riksorganisationen för Missing people försvinner 7 000 personer årligen i Sverige. Av dessa har runt 600 blivit ärenden för Missing people. I 80 procent av fallen hittas den försvunna personen välbehållen.

Anna-Carin Nilsson, verksamhetsledare i Missing people Värmland, och Lars Lerin, konstnär och en av föreningens ambassadörer.
Anna-Carin Nilsson, verksamhetsledare i Missing people Värmland, och Lars Lerin, konstnär och en av föreningens ambassadörer. Foto: Monica Kullgren

– Vi samarbetar med polisen och gör ingenting förrän de gett sitt godkännande. I Värmland har vi inte så många försvinnanden – trots att vi har stora skogar där folk kan gå vilse, säger Anna-Carin Nilsson och gissar på att det kan bero på att värmlänningarna kan ta väl vara på sig och kanske har ett större socialt nätverk.

Välutbildade hundar

Sedan starten 2012 har Missing people utvecklat sina arbetssätt. Något nytt är en nationell personsök-utbildning specifikt för Missing people-hundar och deras hundförare.

– Tack vare den nationella utbildningen kan vi hundförare hjälpa Missing people i hela landet, säger Mari Andersson, ansvarig för Missing peoples hundutbildning i Värmland.

Mari Andersson, ansvarig för Missing peoples hundutbildning i Värmland, och holländska herdehunden Gjippie, som är utbildad i Missing peoples nationella utbildningsprogram.
Mari Andersson, ansvarig för Missing peoples hundutbildning i Värmland, och holländska herdehunden Gjippie, som är utbildad i Missing peoples nationella utbildningsprogram. Foto: Monica Kullgren

Anna-Carin Nilsson har erfarenheten att många insatser de första åren handlade om att hitta äldre förvirrade personer.

– Nu har det svängt till att övervägande handla om yngre människor och psykisk ohälsa.

Söker svar

Ett problem är de fall när personer försvinner frivilligt, men där de anhöriga polisanmäler försvinnandet och söker efter svar.

– Jag förstår deras frustration, säger Anna-Carin Nilsson. Men varken polisen eller vi kan börja leta efter personer som håller sig undan frivilligt. Innan vi påbörjar en insats måste polisen ge klartecken så att den vi ska leta efter inte har skyddad identitet.

– Fler personer och mer resurser behövs, menar Anna-Carin Nilsson. I synnerhet som ansvarsområdet och samarbeten med polis och räddningstjänst blir allt tätare.

Ambassadörer

– I Värmland är vi 3 000 medlemmar. I en sökning på julaftons kväll ett år anmälde sig endast 50 personer. Det är för lite när det gäller. Därför samarbetar vi med så kallade ambassadörer, kända personer som brinner för vår sak, säger Anna-Carin Nilsson.

Missing people Värmland firar 10 år utanför Lars Lerins Sandgrund.
Missing people Värmland firar 10 år utanför Lars Lerins Sandgrund. Foto: Björn Lundberg

Konstnären Lars Lerin är Missing people-ambassadör och var med och firade Missing peoples tioårsjubileum vid Sandgrund:

– Jag hade en kompis vars bror försvann. Han var bara 18 år och jag vet vilket trauma det blev för familjen att han aldrig hittades, säger Lars Lerin.

Artikeltaggar

KarlstadLars LerinLerinmuseetMissing PeopleSamhälleSandgrundsudden

Så här jobbar KT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.