För att ett barn ska ha en bra start i livet behöver det kunna lära sig svenska språket – vårt gemensamma språk i Sverige. En del av regeringens integrationsmisslyckande är den språkfattigdom som tusentals barn växer upp i.
En studie gjord i Biskopsgården, ett utsatt område, visar att tre av fyra barn saknar det ordförråd de borde ha för sin ålder. Därför behövs nya insatser för att stärka svenska språkets ställning. Det är också svårt att förstå de upprörda känslor som florerat bland röda politiker och ledarsidor.
I syfte att fånga upp barn som är i behov av stödjande insatser för att inte hamna efter i svenskan föreslår Liberalerna att alla barn i Värmland ska genomgå en språkscreening på BVC vid 2,5 års ålder. Det sker i viss utsträckning redan i dag, men vi vill att det ska bli obligatoriskt för alla vårdnadshavare vars barn inte redan är inskrivna i förskolan.
Om barnen halkat efter i svenska ska de gå i förskolan. Det ska ske genom hembesök, information och att kommunen anvisar en paxad förskoleplats. I de fall det rör sig om en rent medicinsk språkstörning ska barnen få hjälp av hälso- och sjukvården.
Även om det inte är obligatoriskt är de flesta barn inskrivna i förskolan. I de värmländska kommunerna är i snitt drygt 96 procent av 3–5-åriga barn inskrivna. I Karlstad är nästan 98 procent inskrivna och i kommuner som Hagfors och Kil är cirka 86 procent respektive 92 procent av barnen inskrivna. Av de barn som inte är inskrivna i förskolan är utrikesfödda barn och barn till föräldrar med kortare utbildningsbakgrund överrepresenterade.
Det är också för de barnen som förskolan är som mest avgörande. OECD:s Pisa-forskning visar att 15-åriga elever som gått i förskolan under minst ett år ligger ett helt år före jämnåriga klasskamrater som inte gått förskolan.
Det är oacceptabelt att barn växer upp i Värmland utan att lära sig svenska. Svenska språket tillhör alla barn i Sverige, även de med föräldrar födda i andra länder. Därför behövs en förskoleplikt för barn som halkar efter.