Mode genom tiderna

Ungdom och framtid i 60-talets mode

Ungdomskultur, subkultur och den första stora retrovågen där gamla stilar återvinns. På 60-, 70- och 80-talet vurmas det för de lättskötta syntetmaterialen samtidigt som miljörörelsen börjar vakna till liv.

Men tydligast av allt – nu börjar masskonsumtionen av kläder.

– Det är första gången som hela befolkningen går mot ett överflödssamhälle, även om det inte är i närheten av hur vi konsumerar i dag, säger Eva Andersson, universitetsadjunkt i historia vid Göteborgs universitet.

Begreppet ”Köp, slit och släng” får onekligen fäste när det myntas av inredningsarkitekten Lena Larsson i tidskriften Form 1960 och vållar stor debatt. I dag är det ett uttryck som misstolkats, menar Eva Andersson.

– Hon menar att i det gamla samhället slet vi ut människor för att bevara och vårda prylar. För de facto var det kvinnor som aldrig hade någon ledig tid eftersom de lagade kläder hela tiden.

Syntetmaterial som polyester, akryl, rayon och nylon är vanliga i kläderna som därmed också blir mer lättskötta eftersom de blir rena i lägre temperaturer. Kläderna kritiseras visserligen för att inte hålla lika bra som tidigare och vårdas givetvis fortfarande men det uppstår en ny syn på konsumtion och mode som skiljer sig åt mellan ungdomsgenerationen och deras föräldrar.

– Föräldrarna hade upplevt både depressionen och ransoneringen under kriget. Det här lättsinniga sättet att hantera sina kläder är svårt att ta till sig när man är van vid att spara, laga och ta hand om. Man talar om generationsmotsättningen ”clash of generations” och det kan man se att man gör i fråga om kläder också.

Mer ungdomsmode från 1965, här i VF:s återkommande inslag Tonårsträffen.
Mer ungdomsmode från 1965, här i VF:s återkommande inslag Tonårsträffen. Foto: Nils Almgren

Import ökar modetempot

Kläderna blir billigare när produktionen flyttar utomlands. Det slår hårt mot den svenska textilindustrin som blir av med närmare 70 000 jobb under 60- och 70-talet – den så kallade Teko-krisen. Men importen gör också att utbudet växer och modet ändrar sig nu snabbare än någonsin tidigare. Dock inte utan att en motreaktion mot den nya tidens syn på konsumtion och snabba modeväxlingar uppstår.

– Det kom en snabb backlash med alternativrörelsen som föds i slutet av 60-talet. Man tycker att det är miljödåligt och att modet är en tvångströja. Vid den här tiden är modet fortfarande väldigt uniformt och det gör att man inte riktigt vill använda dem om man ska vara modern, säger Eva Andersson.

  • Med midjan bar, nyhet i Karlstad 1962.
    Med midjan bar, nyhet i Karlstad 1962. Foto: Lennart Fernqvist
  • Under 70-talet blev klänningarna längre och kläderna retroinspirerade från 30- och 40-talet.
    Under 70-talet blev klänningarna längre och kläderna retroinspirerade från 30- och 40-talet. Foto: VF Arkiv
  • Trots fokus på ungdomens raka och framåtsträvande mode på 60-talet så fortsatte tidigare moden att existera parallellt, inte minst hos äldre generationer.
    Trots fokus på ungdomens raka och framåtsträvande mode på 60-talet så fortsatte tidigare moden att existera parallellt, inte minst hos äldre generationer. Foto: Bertil Ludvigsson
  • Bild från en av Karlstads varuhuscafeterior på 1960-talet
    Bild från en av Karlstads varuhuscafeterior på 1960-talet Foto: Lennart Wängestam
  • 80-talets breda och spetsiga stövlar och oversize-tröjor kan spanas in när Arvikaföretaget Trycktjänst tar personalbild 1985.
    80-talets breda och spetsiga stövlar och oversize-tröjor kan spanas in när Arvikaföretaget Trycktjänst tar personalbild 1985. Foto: Foto Herman
  • En kvinna vid chark- och ostdisken under invigningen av Våxnäs centrum 1968.
    En kvinna vid chark- och ostdisken under invigningen av Våxnäs centrum 1968. Foto: Okänd/Värmlands Museum

Ungdomar inspirerar

Under 60-talet börjar modet att på allvar rikta in sig på ungdomarna som målgrupp, på ett sätt man inte gjort i samma utsträckning tidigare. Ungdomsvurmen har sedan dess hållit i sig inom modebranschen, menar Eva Andersson.

– När man visar de nya kortkorta kläderna i Paris i mitten av 60-talet så beskrev moderedaktören på Harper’s Bazaar det som att ”nu görs det inte längre mode för vuxna kvinnor”. Det kanske inte blev en stor skillnad för folk i allmänhet och man använde fortfarande sina långa gördlar i nylon, men skillnaden är att nu blev idealet den här smala Twiggy-människan med toppiga bröst och utan underkläder.

Det leder också till att ungdomarna inte bara är en målgrupp för modeskaparna, det är också de som inspirerar dem. Tidigare hade modet ansetts gå från catwalken och ut till massan. Mot slutet av 70-talet blir modet allt mer diversifierat. Det är inte bara en stil som gäller och dessutom blir subkulturerna mer synliga och accepterade.

– Visst finns det exempel på subkulturer tidigare, som swingpjattar på 40-talet och raggare på 50-talet. Men på 60-talet kommer modsen och på 70-talet punken och så fortsätter det växa under 80-talet. Det blir en demokratisering av subkulturerna då modet blir billigare. Det blev vanligt även i Krokom att några hade en Beatles-frisyr, säger Eva Andersson och fortsätter:

– Med högkonjunkturerna kostar det heller inte lika mycket för individen att inte anpassa sig. På 80-talet får du jobb även om du har tuppkam för det är ingen som bedömer dig när du står på linan i industrin.

Brasa på Norra fältet under 1980-talet.
Brasa på Norra fältet under 1980-talet. Foto: Lennart Wängestam

Första retrovurmen

Återkommande genom historien påverkas modet av hög- och lågkonjunkturerna. Ett exempel på det är hur kjollängderna har växlat under 1900-talets första decennier. Ju bättre ekonomin är, desto kortare är kjolarna. Så även på 60-talet.

– När det är positiva perioder med ökat välstånd och inte så mycket oro för krig så är modet oftast framåttittande. På 60-talet har du Space age fashion och det är nya material som vinyl. Även om hippierörelsen är en slags motreaktion på det här kommersiella modet så håller det i sig fram till oljekrisen på 70-talet.

Då händer det något med modet, man börjar blicka tillbaka till gamla tider på ett sätt man inte gjort förr men som i dag är lite av en självklarhet när modet växlar.

– Bortser man från disko och punken under slutet av 70-talet så ser man mycket influenser från 30- och 40-talet. Man går från minikjol till maxikjol och inspireras av 30-talets kragar och krigets platåskor. Men naturligtvis gör man stilen på ett nytt sätt, kläderna är desamma men av syntet och sminket annorlunda, säger Eva Andersson.

På 80-talet fortsätter återvinningen av gamla tiders mode med 40-talets axelvaddar och power-kostymen för kvinnorna.

– Men 40-talsvarianten har extrema axelvaddar och är ett väldigt militaristiskt mode som satt åt i midjan. På 80-talet var hela kavajen oversize. Det är något vi inte sett tidigare och en reaktion på det tidigare det slimmade modet. Sedan går man över till att återvinna mycket 50-tal med utstående kjolar. Och i slutet av 80-talet och under åren därefter börjar vi se en ”revival” av vissa 70-talsgrejer, för nu har det gått tillräckligt långt sedan dess.

Publicerad:
Reporter Frida Jansson Högberg
Frida Jansson Högberg
frida.jansson@kt.se

Artikeltaggar

Gamla CarlstadKarlstadKläderLokalhistoriaMeraModeMode genom tiderna