2022 har inneburit snabba förändringar i folks vardagsekonomi. En världsekonomi sargad av pandemi har följts av krig och oroligheter.
Det har inneburit prisökningar och en inflation vi inte sett maken till på decennier. Då gör sig också problematiska strukturer i Sveriges ekonomi påminda. Strukturer som faktiskt kan förändras.
Rekordlåga räntor i kombination med en dåligt fungerande bostadsmarknad har lett till hög skuldsättning med ibland alltför små marginaler i människors privatekonomi som följd. Sverige behöver en skattepolitik som uppmuntrar den enskildes långsiktiga ansvarstagande. Ränteavdraget som eldat på och subventionerat skuldsättning borde ha avskaffats för längesen, om inte förr under den långa period när räntan var negativ och bostadsräntorna därmed extremt låga. Även om många partier menade att så borde ske, har ingen vågat föreslå det annat än på längre sikt. Nu när räntorna stiger sätter alla de partierna förslagen på paus. Ingen vågar ett valår - dessvärre sällan annars heller - stöta sig med stora väljargrupper i storstad. Måhända hårt att skriva, men bister sanning.
Ovanstående är bara ett av flera exempel på att det är dags för ett nytt helhetsgrepp kring beskattning och transfereringar, liknande överenskommelsen mellan S och dåvarande FP från början av 90-talet. Reformen som med rätta kallades ”århundradets skattereform” och som rensade upp rejält i regelverk och skattesatser hade tydligt fokus på sänkts skatt på det som faktiskt producerar välstånd - arbete och konkurrenskraft. Reformens positiva grundförutsättningar kom tyvärr att urholkas avsevärt av flera S-regeringar, främst runt millennieskiftet.
En ny skattereform behöver genomföras. Helst i brett samförstånd. Grundstrukturen bör ha tydlig och bred förankring, inte minst för att hålla över tid. Fokus bör vara att premiera eget långsiktigt ansvarstagande och att jobba med, inte mot, marknadskrafter och näringsliv. Skattetrycket på arbete bör sänkas, systemen förenklas och göras mer överskådliga. Vidare bör skatten på buffertsparande slopas och möjligheter att utjämna inkomster över tid utredas och genomföras. Liberalerna har föreslagit slopad skatt på avkastning av sparande upp till 300 000 kronor och även ett förnyat, avdragsgillt, pensionssparande. Det är några av många exempel på kloka förändringar. Men i en ny skattereform är det önskvärt att göra än mer och att utgå från alla skattebaser - såsom konsumtion, arbete och kapital. Utgångspunkter bör vara att premiera eget långsiktigt ansvarstagande och arbete samt att ha fokus på resurser för att hjälpa och stödja de som faktiskt behöver samhällets stöd istället för att blidka specifika väljargrupper som för stunden upplevs viktiga att “vinna”. Skattesystemet bör i en föränderlig värld vara utformat för hållbarhet och förutsägbarhet, för såväl människor som vår planet. Då krävs helikopterperspektiv och enkla, överskådliga regler som håller över tid!