Mode genom tiderna

Den starka folkhälsan styrde 30-talets mode

Kvinnor börjar idrotta • Sportigt mode • Nylonstrumporna blev populära

Efter första världskriget växer nya ideal fram i samhället. Ungdomen hyllas och hälsan står i centrum. Hur påverkar det modet? En hel del förstås. Estetiken förändras, postordern blir populär och modet blir mer tillgängligt – inte minst genom hemsömnaden.

– Redan i slutet av 1800-talet kommer Allers mönsterjournal där man kan beställa symönster och sedan startar Husmodern 1917. På 20-talet är modet så pass enkelt att man syr sina egna kläder. På 30-talet kan du även beställa efter dina egna mått och det blir fler modereportage i tidningarna, säger Eva Andersson, universitetsadjunkt i historia vid Göteborgs universitet.

Postordern och särskilt tidskriften Husmodern blev populär på landsbygden. Där finns allehanda tips och instruktioner för hur man ska sköta hushållet. Målgruppen är både medelklassen och lanthushållen.

– Man kan se skillnaderna i modet i Husmodern. Man visar upp jubilarer och då ser man 80-åriga bondmoror som sitter i sina 1880-talskläder samtidigt som modereportagen visar 1920-talsmodet.

1920-talet stod för ungdomen och 1930-talet för folkhälsan. Båda decenniernas anda präglade modet där kvinnor kunde idrotta i byxor utan att någon höjde på ögonbrynen. Dessutom tillkom en rad olika plagg som passade den aktivare livsstilen.
1920-talet stod för ungdomen och 1930-talet för folkhälsan. Båda decenniernas anda präglade modet där kvinnor kunde idrotta i byxor utan att någon höjde på ögonbrynen. Dessutom tillkom en rad olika plagg som passade den aktivare livsstilen. Foto: Dan Gunner

Textilransonering

Förutom hemsömnadens ökade popularitet blir konfektionen allt mer utbredd under 20-talet och framåt och demokratiseringen av modet fortsätter.

– Genom konfektionsindustrin kan du hitta saker i olika prisklasser och man ser i modet på 20- och 30-talet att man kan köpa billiga kläder som ser ut som de dyra. Samtidigt är inte allt tillgängligt även om det inte är ett bristsamhälle.

Men under andra världskriget kommer textilransoneringen, 1942 på kläder och året därpå på skor. Det bromsar till viss del upp konfektionen till förmån för hemsömnaden. Herrkläderna köptes dock fortsatt på herrekipering eller hos skräddaren. Att kläderna ändrades för att passa kroppen var vanligt, även för kvinnor.

– Även i mindre städer var det vanligt att folk som hade lite mer pengar gick till en sömmerska som sydde upp damkläder, ända in på 50- och 60-talet, säger Eva Andersson.

Barnen sörplar mjölk ur flaskor på Värmlandsutställningen vid Klara 1929.
Barnen sörplar mjölk ur flaskor på Värmlandsutställningen vid Klara 1929. Foto: Dan Gunner

Bomull och polyester

Allt fler kläder sys nu av bomull istället för ylle, vilket gör plaggen något mer lättskötta då man kan tvätta dem hemma, något som ligger i tiden med diskussionerna om ”Lort-Sverige” och folkhemsbygget.

– Det blir det en slags hygienrevolution eftersom man börjar tvätta kläderna oftare. Bor man i städerna så har man ofta inte tvättstuga utan man lämnade in sin tvätt, tvättstugan kom med folkhemmet decennierna efteråt.

På 50-talet uppfinns polyestern och akrylen som dock slår inte igenom i vanliga plagg förrän senare.

– Nylon kommer på 30-talet men går till krigsansträngningar och kommer inte ut på marknaden förrän efter kriget. Då ersätter det de tidigare strumpmaterialen, för det är billigare än silkesstrumpor. Det är en jättegrej.

Ungdomsideal

Tillbaka till 20-talet. Som en följd av första världskrigets förluster av människoliv uppstår en slags nystart i samhället där en nyfunnen vurm för det ungdomliga utmynnar i ett hälsoideal på 30-talet. Allt fler börjar idrotta, vilket även gynnas av att semesterveckorna införs.

– På 20-talet växer frisksportarrörelsen, fotbollen och även kvinnor börjar idrotta. Detta märks tydligare i över– och medelklassen men även arbetarklasstjejer ägnar sig till exempel åt skidåkning. Från början använde man klänningar och kjolar men det var inte ovanligt att man lånade ett par byxor att åka i, säger Eva Andersson.

  • Det ungdomliga modet med så kallade "flapperklänningar", gärna dekorerade med fransar så det svänger när man dansar, hör onekligen 1920-talet till. Här på en bild från 1930.
    Det ungdomliga modet med så kallade "flapperklänningar", gärna dekorerade med fransar så det svänger när man dansar, hör onekligen 1920-talet till. Här på en bild fr… Foto: Dan Gunner
  • En servitris med kort 20-talsfrisyr och kort, rak kjol.
    En servitris med kort 20-talsfrisyr och kort, rak kjol. Foto: Dan Gunner
  • Släktdop i det fria för familjen Wennberg. Året var 1938.
    Släktdop i det fria för familjen Wennberg. Året var 1938. Foto: Dan Gunner
  • Typiskt 50-talsmode på tre unga kvinnor på Sundsta i slutet av 1950-talet.
    Typiskt 50-talsmode på tre unga kvinnor på Sundsta i slutet av 1950-talet. Foto: Nils Möller
  • Flitets lampa lyser hos skräddare Lars Holmström och hans kollegor i Filipstad på en bild från 1939. Att lämna in kläder till skräddaren var vanligt under den här tiden.
    Flitets lampa lyser hos skräddare Lars Holmström och hans kollegor i Filipstad på en bild från 1939. Att lämna in kläder till skräddaren var vanligt under den här tiden. Foto: Josef Röding
  • Modevisning på Bergsons textilindustri år 1953, med klassiskt kvinnliga silhuetter där kjolarna till exempel är klockade.
    Modevisning på Bergsons textilindustri år 1953, med klassiskt kvinnliga silhuetter där kjolarna till exempel är klockade. Foto: Dan Gunner

Att kvinnor klär sig i byxor är förstås kontroversiellt vid den här tiden – men inte när de idrottar.

– Tittar man på bilder från den här tiden där man diskuterar sport, i till exempel Bildjournalen, så är det nästan aldrig någon som fördömer att kvinnor har byxor – snarare är det ”käcka flickor som är ute”.

Eva Andersson understryker att det är just ”käcka flickor” det handlar om och inte tanter, vilket ligger i tiden med ungdomshyllningen och intresset för hälsa.

– Den här biopolitiken, att man ska ha en stark folkstam, är överordnad att kvinnor har byxor. För de sportar ju, och att sporta är bra för hälsan.

Byxan ett vardagsplagg

Kjollängderna kryper uppåt på benen under 20-talet, i början av decenniet är de ankellånga och några år senare når de knappt till knäna. Klänningarna hängde löst på kroppen och markerades i viss mån vid höften, en stor kontrast mot de tidigare decenniernas mode.

Sångerskan Ulla Billqvist var prisutdelare i Mariebergsskogen när Filmjournalen anordnade en amatörfilmtävling 1944. Vid den här tiden var modet mer feminint än under exempelvis 1920-talet.
Sångerskan Ulla Billqvist var prisutdelare i Mariebergsskogen när Filmjournalen anordnade en amatörfilmtävling 1944. Vid den här tiden var modet mer feminint än under exempelvis 1920-talet. Foto: Dan Gunner

Men trots det ungdomligare modet så riktar sig det fina haute couture-modet fortfarande till ”vuxna” kvinnor, till skillnad från dagens mode. Med tiden blir modet mer klassiskt feminint igen. Midjan börjar komma tillbaka under 30-talet, i sällskap med de markerade axlarna och en mer dramatisk silhuett. Under 40-talet blir byxan ett vardagsplagg även för kvinnan.

– Det slanka får en backlash på framför allt på 40– och 50-talet med den mogna kvinnan och rejäla kurvor igen.

Ingen jeansboom

En rad nya plagg börjar dyka upp i butikerna, som sport– och fritidskläder för den allt aktivare befolkningen och fler lediga vardagsplagg – sweatern, pullovern, slipovern och polotröjan är några av dessa. Dessutom gör bikinin entré och männens tidigare långa kalsonger blir till shortsvarianter. Men jeansen, de får vi vänta på.

– Man säger ofta att jeansen blir stora på 50-talet, men det är i USA. Här i Sverige fanns nästan inga jeans, de importerades i väldigt liten kvot. Folk stod i kö utanför NK i Göteborg när det kom in en sändning med amerikanska jeans eftersom vi fortfarande hade textilransonering här, säger Eva Andersson.

Publicerad:
Reporter Frida Jansson Högberg
Frida Jansson Högberg
frida.jansson@kt.se

Artikeltaggar

Gamla CarlstadKarlstadKläderLokalhistoriaMeraModeMode genom tiderna