Gyllenflycht på Gunnarskär

Gunnarskär har en lång historia, därom vittnar den domarring som finns bevarad. Först under 1700-talet berättar kyrkoböckerna något om ägarna som då hette Gyllenflycht.

Stamfastigheten Gunnarskär var en stor gård som låg där äldreboendet Gunnarskärsgården senare placerades.

Släktens ursprungsperson hette Erik Andersson Schreuder, född i Örebro 1642.

Blav adlad

Han var vice häradshövding där innan han 1684 utnämndes till häradshövding över västra Värmland. Tio år senare blev Erik Andersson Schreuder adlad och tog namnet Gyllenflycht.

Det är inte känt när han bosatte sig på Hammarö, men år 1703 köpte han östra Hovlanda och köpet är daterat på Gunnarskär. Han ska ofta ha hamnat i ekonomisk knipa och 1733 beviljades han ett lån på 100 daler av Hammarö sockenstämma för köp av Söön.

Hans första hustru blev Justina Andersdotter som födde fyra barn. Efter hennes död gifte sig Erik Andersson Schreuder med Maja Linroth, med vilken han fick tio barn.

Maja Linroth var uppskattad i socknen. Han hjälpsam och givmild och skänkte gåvor, bland annat till kyrkan, som fick en kollekthåv med silverbroderier. Hon skötte Gunnarskärs gård på ett utmärkt sätt, såväl gällande byggnader som åkrar och skog.

Gåvor till kyrkan

I Hammaröboken från 1957 omtalas också några av parets barn. Anna Cajsa, född 1692, gifte sig med Regementsfältskären Daniel Noreen. De skänkte en minnestavla till Hammarö kyrka med anledning av en tvåårig dotters bortgång.

En son, Elias Gyllenflycht, född 1700, blev militär och deltog som 18-åring i Karl II:s krig mot Norge. Därefter blev han arrendator på Hammar, kyrkoföreståndare och såg till att kyrkan fick fönster även mot norr.

Även Sara Beata, född 1709, växte upp på Gunnarskär. Hon gifte sig med adjunkten, som senare blev komminister Anders Hammarén. Hon ärvde hemmanet Östra Hovalnda där paret bosatte sig.

Såldes 1752