Per Scheutz: ”Den ojämlika vården”

Politik
PUBLICERAD:
"Bara 75 procent av samtalen besvaras samma dag och det ger region Värmland en absolut bottenplacering i landet", skriver Per Scheutz.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Sverige har en högkvalitativ vård i stort och gott om läkare. Problemet är att svensk sjukvård är frustrerande lågproduktiv, har stora problem med tillgängligheten och stor brist på vårdplatser.

Låt oss ta det i ordning. Den genomsnittliga produktiviteten vid nordiska sjukhus är lägre i Sverige än i övriga nordiska länder. Dock kan vi konstatera att den är högre i Värmland än riksgenomsnittet. Sverige har gott om läkare och utbildar flest per capita i hela västvärlden. Sverige har 4,3 läkare per 1 000 invånare och är därmed ett av de läkartätaste länderna i hela OECD. Men dåliga flöden av patienter genom sjukvårdssystemet gör att vården blir ineffektiv. En svensk läkare tar i genomsnitt emot 2 600 besök per år medan en tysk läkare tar 9 800 och en slovakisk kollega hela 11 100. Sverige ligger här lägst i hela EU.

Nästa sorgeämne är tillgängligheten i vården. Primärvården är ett sorgligt kapitel i svensk sjukvård. Långa väntetider, låg status och en brist på minst 2 500 allmänläkare gör att Sverige sticker ut här. Bara en av tre invånare har en fast läkare på vårdcentralen. I Norge och Danmark är det hela 98 procent. Både pengarna till och andelen läkare i primärvården har legat stilla i 20–30 år enligt Clas Rehnberg, professor i hälsoekonomi på Karolinska institutet. Här i Värmland har vi stora problem med tillgängligheten. En ny nationell sammanställning visar att bara Norrbotten har sämre tillgänglighet till sina vårdcentraler än Värmland. I listan över telefontillgänglighet ligger Värmland tyvärr också i botten. Bara 75 procent av samtalen besvaras samma dag och det ger region Värmland en absolut bottenplacering i landet.

Vårdkostymen måste bli större. Sverige har i dag 2,1 vårdplatser per 1 000 invånare. 2020 var det lägst i hela Europa. Inom hela OECD var det bara Indien, Mexico och Chile som hade färre platser än Sverige. Med Ädelreformen 1992 försvann 40 000 sjukhusplatser. Under 2000-talet har ytterligare omkring 8 000 platser försvunnit. 2030 förväntas Sverige ha knappt 11 miljoner invånare och med dagens sätt att organisera sjukvården i Sverige kommer inläggningarna på sjukhus att öka till 1,5 miljoner på ett år enligt den senaste ekonomirapporten från SKR. För att det ska vara möjligt behövs 15 procent fler vårdplatser än dagens. Sjukvården står inför en tuff omställning.

I dag bedrivs sjukvården i våra 21 regioner med stora skillnader i kvalitet mellan regionerna vad gäller till exempel cancersjukvård och förlossningsvård. Sjukvården är i dag inte jämlik. Det kan inte vara så att det beror på vilket postnummer patienten har som avgör vilken kvalitet på vård som ges. Det är verkligen hög tid att omorganisera landets sjukvård. Det ska vara likvärdig vård och omsorg i hela landet. Enligt nya siffror från SOM-institutet vill 70 procent av svenska folket att staten tar över ansvaret för vården medan 11 procent är emot. Vi kan i alla fall låta staten ta över ansvaret för driften av sjukhusen enligt samma modell som gäller i Norge. Låt sedan kommunerna överta ansvaret för primärvården, vilket naturligtvis också förutsätter en kommunreform med samgående av kommuner till bärkraftiga enheter med ordentligt stöd och styrning av Socialstyrelsen. Låt det som är kvar av regionerna ta hand om ansvaret för regional utveckling, kommunikationer och folkhögskolor med förhoppningsvis bättre kontroll av den verksamheten i Värmland än vad som varit fallet tidigare.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Karlstads-Tidningens politiska linje.