Bokprat med Helena Vermcrantz: Värmländska rötter

Praktverket "Nolbyn – Värmländskt hantverk" och prisbelönta romanen "Ingen kommer att tro dig" har inte mycket gemensamt förutom att de båda har Värmland som utgångspunkt.

Carl Jan Granqvist står som redaktör för boken "Nolbyn – Värmländskt hantverk" som handlar om miniatyrskaparen Berith Bergström. Författaren Anna Kölén som debuterar med romanen "Ingen kommer att tro dig" är uppvuxen i Arvika.

Man häpnar och bedåras av Berith Bergströms verk. Många av oss har kanske sett hennes tittskåp om värmländskt julfirande som under många år visades på Värmlands museum, men de är ju bara en del av hennes verk. I boken får vi ta del av bredden i hennes skapande. Här finns underbara färgbilder av olika interiörer, som en sengustaviansk matsal, en vardagsmiljö med björkmöbler, en gustaviansk salong. Allt är så verklighetstroget att man först inte förstår att det rör sig om miniatyrer. Tapeter, textilier, metallföremål och glas är perfekta in i minsta detalj för att inte nämna de små kakelugnarna.

Boken inleds med en skildring av livet på Bosjöns järnbruk, utanför Filipstad, som Beriths föräldrar förvärvade 1884. Av deras tolv barn nådde alla vuxen ålder! Berith var näst yngst och liksom de övriga syskonen fick hon en gedigen utbildning. Hon studerade stilhistoria och konsthantverk i Stockholm och i Österrike. Vem vet vad hon hade ägnat sig åt om hon inte i mitten av 1920-talet börjat ta hand om två syskonbarn vars pappa emigrerat till Argentina. Tillsammans med barnen började hon bygga en miniatyrvärld med Bosjön som förebild. Det som började som en sysselsättningsterapi utvecklades till företaget "Nolbyn – Värmländskt hantverk".

Mycket mer finns att berätta, men jag vill varmt rekommendera var och en att själv ta del av denna intressanta pusselbit i värmländsk kulturhistoria.

Anna Kölén är dramaturg på Dramaten i Stockholm och det har satt tydliga spår i hennes debutbok "Ingen kommer att tro dig". Hon bygger upp sin historia bit för bit tills vi får hela bilden klar för oss och förstår vad som ligger bakom huvudpersonens Daphnes dåliga självförtroende och ständigt kraschade kärleksrelationer.

Daphne jobbar som bartender på en av Stockholms innekrogar när hon träffar Leo. Han är poet och har en helt annorlunda bakgrund än Daphne som vuxit upp i Arvika med en ensamstående mor. Leo är den vackraste man Daphne träffat och mot alla odds blir de ett par. Daphne dras in i Stockholms litterära kretsar där Leo och hans syster rör sig som fiskar i vattnet.

När Daphne kom till Stockholm sju år tidigare hade hon börjat studera litteraturvetenskap, men lagt av med studierna efter en tid för att jobba som servitris på heltid. Nu hade hon återupptagit studierna vid sidan av jobbet, men Leos diktsamling hade hon inte läst när de träffades och det är mycket annat som hon låtsades känna till i sin iver att passa in.

Detta är en modern roman i skuggan av metoo, fängslande, oroande och svår att släppa. Anna Kölén är väl värd Föreningen Värmlandslitteraturs debutantstipendium som hon tilldelades i år. Jag ser fram mot att läsa mer av henne.