Per Scheutz: ”Avpolitisera Svenska kyrkan”

Samhälle
PUBLICERAD:
"Behövs överhuvudtaget ärkebiskopsämbetet i Svenska kyrkan?" frågar sig ledarskribenten.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Varför är Svenska kyrkan allt oftare sändare av politiska ställningstaganden? Om Svenska kyrkan vill vara en bred kyrka där svenskar i gemen känner sig hemma bör den tänka över sina ständiga försök att påverka svensk politik från en vänsterposition.

Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén och Åsa Nyström biskop i Luleå stift har skrivit ett öppet brev till regeringen om etableringen av en gruva i Kallak. Enligt biskoparna är gruvan inte ”andligt hållbar” därför att den samiska befolkningens rättigheter inskränks. Men det råder skilda uppfattningar om hur dramatiskt en gruva i Kallak skulle komma att påverka samiskt liv.

Det har inte varit ovanligt att Svenska kyrkan tar ställning i politiskt laddade frågor. 2005, 2011, 2016 och 2021 har Svenska kyrkan engagerat sig i politiskt i främst migrationsfrågor, men även i fråga om sjukförsäkringen. Det är självklart att kyrkan vill hjälpa människor i nöd, men att man ger sig in i den politiska debatten och försöker påverka lagar och regler i regel från en vänsterposition är en helt annan sak. Och det får naturligtvis konsekvenser för hur kyrkan uppfattas av människor. Kyrkan blir på det sättet mindre relevant samtidigt som allt fler tycker att det är viktigt med kristna värden i dagens samhälle. Samtidigt tappar Svenska kyrkan hela tiden medlemmar. 1970 var 95,2 procent av svenskarna medlemmar. 2021 har andelen sjunkit ihop till 55,2 procent. En förklaring är naturligtvis att svenskar sedan 1996 inte längre föds in i kyrkan. En annan förklaring är att Sverige har blivit ett mångkulturellt invandrarland. Men varje år är utträdena ur kyrkan betydligt större än inträdena. 2020 inträdde exempelvis 9 054 personer medan 56 419 utträdde.

Svenska kyrkan skulle kunna vara en samlande kraft i en tid av ökande polarisering, en folkkyrka med ”låga trösklar och högt i tak” där gemene man kan känna sig hemma. Kyrkan under ärkebiskop Antje Jackelén har gjort många borgerliga svenskar andligt hemlösa. En gång i tiden blev man förvånad när man lyssnade på en ärkebiskop i Svenska kyrkan. Numera lyssnar man med något som närmast liknar sorg och medlidande. När nu Jackelén äntligen lämnar sin uppgift som ärkebiskop i slutet av året ser vi fram emot att få en efterträdare som inte är beredd att ställa evangeliet i politikens tjänst.

Behövs överhuvudtaget ärkebiskopsämbetet i Svenska kyrkan? Det är något som starkt ifrågasätts av många inte minst av präster i den egna kyrkan. Detta eftersom ämbetet infördes som en särskild institution så sent som för drygt trettio år sedan och som kommit att generera en omfattande administration och byråkrati i kyrkan.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Karlstads-Tidningens politiska linje.