Per Scheutz: ”Viktigt att vårda svenska språket”

Ledare
PUBLICERAD:
"Svenska skolbarn måste träna på sitt skrivande med penna och papper", skriver Per Scheutz.
Foto: PONTUS LUNDAHL / TT
I begynnelsen var Ordet och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Så här lyder inledningen till Johannesevangeliet i Bibeln.

Orden tillsammans bildar meningar, såväl talade som skrivna och de utgör en helhet som är vårt svenska språk och därmed också en viktig del av vår identitet.

Vad händer med ett modernt informationssamhälle som Sverige om inte barnen lär sig språket redan i skolan? En ny dokumentär i Utbildningsradion, Skrivglappet, skildrar de problem som uppstår när unga med undermåliga svenskkunskaper kommer ut på arbetsmarknaden efter gymnasiet. För arbetsgivarna, offentliga som privata, kan det innebära merarbete, säkerhetsrisker och ekonomiska bakslag. En del arbetsgivare har inrättat egen ”språkskola” för att göra nyanställda arbetsdugliga. Nästan hälften av de arbetsgivare som tillfrågats av UR har valt bort sökande på grund av språkofärdighet. På högskola och universitet uppger samtidigt sju av tio lärare att många studenters skrivförmåga inte håller måttet för akademiska studier. Studenterna själva blir chockade när de blir underkända. De har grundlurats av förbivinkande lärare genom hela sin skoltid. Att bryta obildningens dödsspiral är en ödesfråga för välfärdslandet Sverige. De lärare som inte själva behärskar svenska på riktigt måste vidareutbildas. Svenska skolbarn måste träna på sitt skrivande med penna och papper. Det är så man erövrar bokstäverna och språket. De måste lära sig grammatik, tränas i genuin läsförståelse och bygga upp ett ordförråd. Omfattande läsning av böcker – inte korta texter på nätet – är central. Lärarrollen måste förändras. Pedagoger som tycker att grammatik och språklära är fascism bör byta jobb eller vidareutbildas i god svenska. Svenska elever lägger mindre tid på skolarbetet än jämnåriga i de flesta andra länder. Att be dem läsa en roman på sommar- eller jullovet är inte att begära för mycket. Nära två tredjedelar av svenska 15-åringar läser bara om de måste enligt PISA undersökningen 2018.

Svenskarnas ordförråd krymper. Bästa boten är att fler hittar till Svenska Akademiens ordbok. Men den måste hela tiden uppdateras. I SAOB finns nästan en halv miljon ord med rika exempel på hur de använts i skrift från 1521 och framåt. Första bandet kom 1893. Snart kommer det sista och 39:e, som innehåller Ä och Ö. Detta nationalmonument till bokverk måste helt enkelt hållas levande. Men i december förra året deklarerade Svenska Akademien att det fattas pengar. Att hålla igång verksamheten kostar 17 miljoner om året. Naturligtvis kan de aderton prioritera om genom att exempelvis ta bort klassikerutgivningen, dra ned på Nobelbiblioteket, slopa några priser och stipendier och att sälja några fastigheter, till exempel i Gamla Stan i Stockholm.

Låt oss vara rädda om vårt gemensamma svenska språk och vårda det väl. Det är viktigare än man kan tro.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Karlstads-Tidningens politiska linje.