Demokrati ställer krav på oss. Tror vi på demokrati, då måste vi också lita på att vi som medborgare har både förmåga och vilja att kavla upp ärmarna och lära oss vilka som beslutar vad bland de representanter vi väljer till beslutande församlingar.
Särskilt i ett land som Sverige, där både parlamentarism och kommunal självstyrelse slås fast redan i regeringsformens första paragraf.
Sjukvård har hamnat i fokus och har kommit att bli en allt viktigare fråga för var och en av oss. Våra förväntningar och krav på god, nära och säker vård blir allt större och sjukvården kan hjälpa oss med allt mer. När SVT för ett par veckor sedan rapporterade om att regionvalet endast uppfattas som det viktigaste valet av 4 procent av befolkningen, samtidigt som regionfullmäktige beslutar om det mesta inom sjukvård, då är det anmärkningsvärt och till och med ett tecken på demokratiskt underskott. Sakfrågor som ligger oss nära och direkt påverkar vår vardag hamnar i skuggan av riksdagspolitik. I värsta fall dessutom i konkurrens med fokus på ”vem tar vem” i spelet om regeringsmakten. Det är därför dags att vitalisera demokratin genom att hålla val till kommuner och regioner på en annan dag än riksdagsvalet.
Genom att likt exempelvis vårt grannland Norge ha val till fullmäktigeförsamlingar i kommuner och regioner mellan och inte samtidigt som riksdagsvalen, skulle fokus i riksdagsval kunna hamna på de frågor riksdagen äger och vid val till kommuner och regioner fokus hamna på de vardagsnära frågor som ligger inom kommunerna och regionernas kompetens. Ett motargument som ofta framförs är att valdeltagandet skulle sjunka vid fler valdagar. Men om det höga valdeltagandet vid val till region- och kommunfullmäktige hänger samman med att valet sker på samma dag som val till riksdagen, samtidigt som bara en mindre minoritet av befolkningen sätter sig in i och är medvetna om frågorna som val till kommun- och i synnerhet regionfullmäktige handlar om, då kan man verkligen ifrågasätta relevansen i att framföra det höga valdeltagandet som argument för nuvarande ordning.
Faktum är att man också skulle kunna lösa frågan om skilda valdagar för de tre valen utan att öka det faktiska antalet valdagar. Val till EU-parlamentet ligger redan idag på en annan valdag, vart femte år, och genom att samordna riksdagsval med val till EU-parlamentet skulle vi kunna genomföra förändringen utan att få fler valdagar. Val till kommun- och regionfullmäktige kunde då även fortsättningsvis ske andra söndagen i september vart fjärde år. En positiv konsekvens skulle då också vara att alla val till lagstiftande församlingar, EU-parlament och riksdag, skulle ske på samma valdag. Valen till region- och kommunfullmäktige och de vardagsnära frågor de fattar beslut i skulle då ske vid annat tillfälle än riksdagsvalet. En vitalisering av lokal och regional demokrati, en vinst för våra förtroendevalda institutioner men framför allt en vinst för demokratin!