Flyktingmottagandet inte helt enkelt

De första ukrainska flyktingarna har kommit till Värmland, men hur själva samordningen ska gå till mellan myndigheterna och kommunerna är fortfarande ganska oklar. Det beror på det nya massflyktsdirektivet från EU.

– Läget är väldigt speciellt, berättar Marcus Wihk, avdelningschef på länsstyrelsen i Karlstad.

Det var för exakt en vecka sedan som EU aktiverade massflyktsdirektivet, som innebär att ukrainska flyktingar ska tillåtas omedelbart och tidsbegränsat uppehållstillstånd i medlemsstaterna. Enligt UNHCR har de flesta som valt att fly Ukraina sökt sig till de direkta grannländerna, men det finns dem som redan har hittat till Sverige och Värmland.

På länsstyrelsen har man en lång erfarenhet av att jobba med flyktingmottagandet, inte minst efter Syrienkriget 2015. Men den här gången ser saker och ting lite annorlunda ut.

– Vi ser till att det finns en beredskap och kapacitet i de värmländska kommunerna att ta emot flyktingar, men flyktingar från Ukraina kommer efter vad vi vet i dag, inte att anvisas enligt det traditionella mottagningssystemet. I dagsläget inväntar vi mer information från de nationella myndigheterna. Värmland är dock ett län där Migrationsverket inte har några anläggningsboenden i nu, vilket gör att antalet ukrainska flyktingar inte kommer öka dramatiskt på kort sikt, säger Marcus Wihk.

Inga boenden kvar i Värmland

Om man som ukrainsk flykting behöver hjälp med boende ska man höra av sig till Migrationsverket som ska bistå med en boendeplats. I Värmland avvecklades dock de sista boendena för två år sedan, och länet är därför inte på listan över var ukrainska medborgare kan tilldelas en boendeplats.

– I vanliga fall söker man asyl och när man har fått ett uppehållstillstånd anvisas man till en kommun. De som kommer nu har i första hand ordnat boende hos någon närstående, oftast någon släkting. Men om kriget fortsätter kommer vi se allt fler söka sig till norra Europa.

Marcus Wihk fortsätter:

– Just nu jobbar departementen och Migrationsverket hårt med vem som ska göra vad. På länsstyrelsen hänvisar vi kommunerna till vad de nationella myndigheterna säger. Vi väntar mer information, det är ett speciellt läge.

Har ni fått frågor från de värmländska kommunerna?

– Ja, de har frågat kring vilka regler som gäller för ukrainare och då vill inte vi vara en mellanhand utan ber dem kontakta de nationella myndigheterna. Till Värmland har inte så många kommit än, och de som har kommit har bosatt sig hos släktingar. Men vi ser att siffran ökar och ökar nationellt. Om man kommer hit och inte har någon släkting att bo hos ska man vända sig till Migrationsverket för att få hjälp.

Vad gör man om man som privatperson vill hjälpa till?

– Kontakta din egen kommun först och främst. Det kommer att komma mer information, och redan om en vecka finns säkert mer att säga. Det rullar på mycket snabbt just nu. Jag vill tillägga att vi inte har någon flyktingkris i Värmland utan bevakar läget och väntar på mer information. I Värmland uttrycker många kommuner sig positiva till att bistå, och det tolkar jag som att det finns solidaritet och en vilja att hjälpa till. Det är väldigt bra.

Privatpersoner vill öppna upp sina hem

Monica Persson, socialdirektör i Karlstad, menar att solidariteten även märks hos privatpersoner som hör av sig till kommunen.

– Det har hittills varit ett fint gensvar från Karlstadsborna, som ringer och säger att de vill öppna upp sina hem. Helt fantastiskt att så många vill hjälpa till. Viljan att hjälpa till är stor och det värmer. Vi samlar ihop personerna som vill öppna sina hem och håller reda på dem tills vi ser vilket behov vi kommer ha framöver. På vår hemsida finns all information om hur man gör om man vill öppna upp sitt hem.

Hon fortsätter:

– Tänk också på att hellre ge hjälporganisationerna en pengagåva eller handla direkt av dem, än att skänka saker. Om det blir en stor flyktingvåg kan det behövas saker, men där är vi inte nu.

Kommunen skickade även ut ett pressmeddelande för några dagar sedan om att man har börjat se över vilka möjliga boenden som kan bli aktuella vid ett flyktingmottagande:

– Vi har till exempel Älvkullegymnasiet och andra lokaler som skulle kunna vara lämpliga när det gäller för en kortare period. Men vi har dragit igång en kartläggning och vi har ännu inte hela bilden klar för oss. Sedan har vi erfarenheter från flyktingkrisen 2015 som vi naturligtvis plockar med oss, säger kommundirektör Ulf Nyqvist.

Hammarö redo

Även på Hammarö har liknande arbete inletts.

– Vi kommer under veckan att se över de lokaler vi har i kommunen, som är tilltänkta, och vad som behöver förberedas för att kunna omvandla dessa till ett boende för flera familjer på ett relativt snabbt sätt. Inventera vad vi har och vad som behöver anskaffas, säger Joakim Schlott, flyktingsamordnare på Hammarö kommun.