Rysslands orättfärdiga krig mot en suverän stat i Europa skrämmer, upprör och berör. Kraftfulla sanktioner, stärkt försvar och starka allianser är både förståeliga och nödvändiga men de räcker inte.
Konflikten startade inte för några veckor sedan, den startade redan 2014 och har pyrt sedan dess. Kanske hade många hoppats på att utvecklingen skulle bli en annan i Ukraina än den nu blev, men pressade och imperialistiska diktaturer är i stånd till det mesta och det värsta. Historien borde ha lärt oss det. 2014 var det dock få partier i Sveriges riksdag som ville ansluta till Nato. Ett ensamt Liberalerna hade då drivit frågan om Nato-anslutning i många år, i övrigt var intresset i det närmaste obefintligt. När det redan brinner är det nu långt fler som vill teckna försäkring.
Enbart vapenkraft räcker dock inte för att slå ner Rysslands Putin-regim. När stormakter som Ryssland har vapen att förstöra jordklotet flera gånger om, då kan vapen möjligen tjäna till uppgift att höja insats och kostnader för att fortsätta konflikten. De verkliga och långsiktiga effekterna nås genom politisk enighet för fri- och rättigheter och genom att plocka maktmedel och tolkningsföreträde från de krafter i Ryssland som använder Putin-regimen som sin födkrok. En tillräckligt stark inhemsk opposition mot diktatorn Putin och hans hov är inte bara avgörande för Ukrainas framtid, den är också en nödvändighet för att befria grupper i Ryssland som i årtionden förföljts och trakasserats. De ekonomiska sanktionerna är skarpa vapen, men orsakar inte bara skada för regimen utan riskerar också att skada regimens offer. Därför blir en sak lika viktig som sanktioner och det är att aktivt ge varje ryss ett hopp om att alternativ till diktaturen är möjliga och värda att eftersträva. En tuff uppgift i ett Ryssland, där många minns systemkollapsen på 90-talet som ledde till att massor av människor förlorade allt de ägde och där svälten skördade både människoliv och hopp. En av de riktigt stora utmaningarna är informationsflöden som är alternativ till kontrollerad, statlig media och att få tillräckligt många ryssar att våga hoppas på alternativ till diktaturen och dess härskare.
Att fria, liberala, demokratier nu sluter upp och stödjer Ukraina till försvar för dess suveränitet är bra, men låt också detta sorgsamma kapitel mana till eftertanke i vårt ansvar att inte heller i fredstid göda diktaturer och stater som kränker fri- och rättigheter. På det sätt som idag allt fler efterfrågar att produkter ska vara fria från barnarbete, vara framställda på ett hållbart sätt etcetera, på samma sätt kan vi också utöva påtryckningar mot diktaturer. Som medborgare i en rik, öppen demokrati har vi privilegiet att välja och välja bort. Din konsumentmakt är starkare än du kan ana och Putin-regimen är tyvärr långt ifrån ensam i skaran av diktaturer och människofientliga statsbildningar.