Rödgula av papper med stansade hål ersattes av halm, näver och andra naturmaterial. Sedan kom de industriella av nät och stål men nu är det stjärnor av papper i flera lager som vi gärna hänger upp i våra fönster.
– Den trendigaste är slutsåld, säger Leif Carlsson, sedan 38 år tillbaka ägare till familjeföretaget Inne i Haga.
Han har ett exemplar av den vita stjärnan i tre lager papper att visa upp, men modellen finns inte kvar. Däremot finns andra vita pappersstjärnor i ett eller två lager.
Stjärna av sammet
– Adventsstjärnor av papper i flera lager har funnits i tre-fyra år, säger
Bredvid hänger en större stjärna i grå sammet vars material syns mer när den är släckt.
– Sammet är populärt även på lampskärmar.
För tre år sedan blev det populärt med stjärnor av naturmaterial. Dessa har haft sin storhetstid även förr, men då vanligen av halm eller näver. Nu ser det mer ut som små kvistar och liknande. När shabby chic var som hetast kom även industriell design in i inredningen och därmed även bland adventsstjärnorna. I fönstret hos Inne i Haga hänger en av nät och en av metall.
– Men de industriella har haft sin storhetstid, säger Leif Carlsson.
Ljusstakar dominerar
Modet och trenderna beskriver han som "spretigt" men hans kunder köper mer klassiskt. De senaste tio åren har han sålt mer adventsljusstakar än stjärnor.
– Det är ungefär 35 procent stjärnor och 65 procent ljusstakar.
Stjärnan symboliserar Betlehemsstjärnan, den stjärna som visade vägen för de tre vise männen, till Jesusbarnets krubba.
Det var först under 1900-talet som intresset för advent tog fart i Sverige. Numera kan ingen missa att traditionen lever då stjärnor och ljusstakar lyser upp de flesta fönster. Någon gång under 1880-talet hängdes den första adventsstjärnan upp i den tyska staden Herrnhut och man började tillverka julstjärnor i papper. Uppslaget till stjärntillverkningen kom enligt uppgift från en tysk missionär som sett den svenska traditionen med stjärngossarnas upptåg. Den tyska handeln fångade upp intresset och man började masstillverka dem i hopfällbar form. Efterhand elektrifierades de.
Till Sverige 1923
Det första svenska belägget för ordet adventsstjärna är från 1923, och några år senare kom försäljningen igång. Den röda adventsstjärnan i papp kom till Sverige år 1934 då pappershandlaren Bjerre Grahn i Lundbörjade att importera stjärnor från Tyskland. Dessa stjärnor var platta, gulröda, hade fem uddar och kunde hängas upp i fönstren. De var avsedda för elektriskt ljus.
Inför julen 1940 fick Hennes & Mauritzs grundare Erling Persson idén till den hopfällbara, sjuuddiga, gulröda stjärnan med namnet Tindra Kristall. De små utstansade hålen som fick stjärnan att tindra patentsöktes. Massproduktionen av dessa stjärnor startade 1941 och försäljningen blev explosionsartad.
Men redan 1912 hade den tyskfödda professorskan Julia Aurelius flyttat till Lund och med sig hade hon en julstjärna av den typ som tillverkades i Herrnhut. Dessa tidigaste julstjärnor spreds genom personliga kontakter mellan svenska familjer i Lund, framförallt med kyrklig anknytning, och herrnhutska tyskar.
Dessa stjärnor var runda och hade uddar åt all håll varför de inte kunde hängas i fönstren, utan hängdes vanligen i taket mitt i rummet eller i dörröppningar. Belysningen bestod av en liten fotogen- eller oljelampa som senare ersattes av elektrisk belysning.
Den svenska adventsljusstaken har sin föregångare på 1870-talet i en adventsgran efter tysk förebild på Ersta diakonissanstalt i Stockholm. I adventsgranen tändes sju ljus, ett för varje veckodag, under fyra söndagar. Sju barn gick fram, tände var sitt ljus och läste ett bibelord.
Rester från belysningar
Elljusstaken uppfanns senare av Oskar Andersson. Han arbetade på företaget Philips. 1934 var året då första elljusstaken såg dagens ljus och den tändes i uppfinnarens föräldrars hem. Ljusstaken skapades med hjälp av belysningar från julgranar som hade skickats tillbaka till företaget på grund av att de inte fungerade. En annan man, även han arbetande på Philips, arbetade vidare med elljusstaken och 1937 var den redo för industriproduktion. Hans namn var Werner Simonson.