Per Scheutz: ”Är tillit en svensk naturtillgång?”

Ledare
PUBLICERAD:
”Vem i hela världen kan man lita på, sjöng Hoola Bandoola Band för många år sedan. Frågan är alltmer berättigad i dagens Sverige med ökande gängskjutningar och olika typer av tystnadskulturer som förekommer", skriver Per Scheutz.
Foto: TT
”Vem i hela världen kan man lita på”, sjöng Hoola Bandoola Band för många år sedan. Frågan är alltmer berättigad i dagens Sverige med ökande gängskjutningar och olika typer av tystnadskulturer som förekommer bland kommunanställda i bland annat Göteborg och som gynnar extremism och organiserad brottslighet.

Det får till följd att tilliten till staten hotas. I Sverige har dock tilliten mellan människor varit mer eller mindre oförändrad enligt SOM-institutet som mätt den mellanmänskliga tilliten sedan 1996. 57 procent har hög tillit, 31 procent medelhög tillit och 12 procent låg tillit. Tillit är viktigt både för vänskapliga relationer och för familjerelationer. På samhällsnivå är det en förutsättning för att transaktioner ska fungera smidigt och har historiskt gynnat ekonomisk tillväxt. De nordiska länderna anses vara samhällen med en hög grad av tillit till främlingar men i länder som karakteriseras av korrupta regimer har människor generellt svårare att lita på någon de inte känner enligt forskaren Philip Pärnamets.

En majoritet av svenskarna har hög tillit till andra människor. Men på lokal nivå finns stora variationer. Medan 79 procent av Sorseleborna tycker att man kan lita på de flesta andra människor är motsvarande siffra för Katrineholm bara 47 procent. Det visar ny forskning från Tillitsbarometern som tas fram av Ersta Bräcke Högskola och finansieras av Länsförsäkringar Forskningsfond. ”Det är viktigt att ta de stora skillnaderna i tillit och trygghet på allvar om Sverige ska fortsätta vara ett högtillitssamhälle”, säger Lars Trägårdh, professor vid Ersta Bräcke Högskola och forskningsledare för Tillitsbarometern. Resultaten kommer från en undersökning som genomfördes hösten och vintern 2020-21 av SCB. Den genomsnittliga tilliten i Sverige fortsätter att vara stabil om vi ser till det nationella genomsnittet men samtidigt varierar det dramatiskt inom landet. I kommuner som Sorsele och Hammarö instämde 78 respektive 79 procent i påståendet att man kan lita på de flesta. Motsvarande siffra för Karlstad var 62 procent. Siffran för kommuner som Katrineholm, Norrköping och Olofström låg å andra sidan på mellan 47 och 49 procent. Skillnaderna mellan storstädernas olika stadsdelar var ännu större. I stadsdelen Södermalm i Stockholm svarade 75 procent att man kan lita på de flesta och i Västra Innerstaden i Malmö över 67 procent. Det kan jämföras med stadsdelen Rågsved i Stockholm med en generell tillit på runt 31 procent och med Rosengård i Malmö med en generell tillit kring 24 procent. Tillitsbarometern visar också på en stor lokal variation vad gäller optimism och uppfattad tillgång till samhällstjänster. På frågan vad som skapar oro toppades listan av ”gängkriminalitet” följt av ”otrygghet” och ”arbetslöshet”.

”Vi ser dessutom en negativ trend vad gäller utvecklingen av sjunkande trygghet och försämrad lokalsamhälletillit, något som på sikt även kan påverka den generella tilliten negativt ”, säger Lars Trägårdh.

Det brukar heta att den mellanmänskliga tilliten är en svensk naturtillgång minst lika värdefull som skogen och malmen. Det är den som nu står på spel. Inte bara i Göteborg utan i hela Sverige.

Så här jobbar Karlstads-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.