Det politiska spelet har varit en följetong under hela den här mandatperioden. En allt svagare regering som vilar sin makt på andra partier har fört det politiska samtalet att handla mer om det politiska spelet än det som berör oss alla; sakfrågor.
Magdalena Andersson ser ut som att bli vår nya statsminister. Det är visserligen positivt att Sverige nu äntligen verkar få en kvinna som statsminister, men den socialdemokratiska politiken har naturligtvis inte förändrats. Vi har fortfarande en regering som misslyckats totalt med både utanförskapet, arbetslöshet, kriminalitet, en alltmer växande elbrist och inte minst att man gömmer undan statistik när det passar regeringen bäst, som exempelvis PISA-resultaten. För att nämna några exempel.
Och ska vi vara ärliga kommer Socialdemokraterna med Miljöpartiet och dess stödpartier inte att vara lösningen på några av de stora samhällsutmaningar vi har i Sverige. Ett exempel på detta är att Magdalena Andersson har valt att kopiera Liberalernas mål om inga utsatta områden 2030. Det är ett viktigt löfte, men det stora problemet är att Socialdemokraterna saknar lösningarna. Mycket prat och lite verkstad.
Redan 2002 presenterade Nyamko Sabuni och Folkpartiet förslaget om krav på motprestation för den som tar del av försörjningsstöd. Syftet var och fortsatt är att fördelarna med att gå från bidrag till jobb måste bli större. Då rasiststämplades både hon och Folkpartiet av Socialdemokraterna.
19 år senare och sju år vid makten är det positivt att Andersson och Socialdemokraterna insett vikten av en integrationspolitik som både ger och tar. I sitt linjetal som ny partiordförande har hon nu kopierat samma förslag som hennes parti under alla år förkastat.
Det gläder mig att Andersson insett vikten av en integrationspolitik som erbjuder möjligheter men också ställer tydliga krav och har höga förväntningar. Jag hoppas framåt att Anderssons ledarskap innebär att politiska motståndares lösningar på problem inte rasiststämplas för att sedan kopieras.
Sverige behöver nämligen mindre politiskt spel och mer fokus på sakpolitik. Liberalerna går därför till val på ett program med över 200 förslag för att bryta utanförskapet, öka tryggheten och säkra att inget barn lämnas efter. Liberalerna föreslår omfattande satsningar på förskola, skola, språk, arbete, trygghet och jämställdhet för att Sverige åter igen ska bli möjligheternas land för alla.