Äldre personer har blivit påtvingade social distansering under pandemin. Men det har även kommit andra förutsättningar för fysisk aktivitet. Hur äldre personer upplever detta ska två forskare vid Karlstads universitet undersöka.
– 70 plussarna har tagit ett digitalt mognadsskutt under pandemin. De har lärt sig att koppla upp sig för att umgås och handla, säger Johanna Gustavsson, lektor i risk- och miljövetenskap, som driver forskningsprojektet tillsammans med Linda Beckman, docent i folkhälsovetenskap, vid Centrum för forskning om samhällsrisker.
Oro för hälsovanor
De båda gjorde för drygt ett år sedan en undersökning om hur de äldre i samhället hanterade coronakrisen och hur deras psykiska hälsa påverkades.
– Det fanns bland annat en oro för att de inte kunde behålla sina hälsovanor, som att besöka badhuset eller Friskis & Svettis. Det handlade även om andra aktiviteter som körsång och bokklubbar, säger Johanna Gustavsson.
Då föddes idén om att undersöka vad som är tillgängligt och möjligheter att delta i det som erbjuds utan att kunna vara på plats, genom digitala och tekniska lösningar.
– När fysisk aktivitet kan ske mer flexibelt och digitalt kan motivationen till detta öka och det blir lättare att hålla i sin goda vana, säger Johanna Gustavsson. Utöver att exempelvis använda träningsprogram online eller ”Gympa med Sofia” på Svt Play kan ett aktivitetsarmband som återkopplar information till användaren stärka motivationen.
Även när vi inte befinner oss i en pandemi kan det finnas olika anledningar till att de äldre inte tar sig ut på aktiviteter. Det kan vara oro för halt väglag, någon kan vara anhörigvårdare eller ska hämta barnbarnen på förskolan.
Men hur benägna är de äldre när det gäller tekniska lösningar?
– När de kommit över spärren ser de detta som en tillgång, till exempel att inte längre vara beroende av andra för att handla. Men visst finns det de som aldrig kommer över spärren,
Ingen stor "klump"
Hon menar att det alltid finns variationer och att vi ofta har en tendens att se äldre som en stor "klump".
– I yngre år är vi mer medicinskt lika medan 70-åringar kan ha levt helt olika liv. Man kan ha rökt, druckit och haft olika sjukdomar.
Forskningen kommer att genomföras med hjälp av tre grupper. Den ena gruppen ska få stöd till träning on line, den andra kommer att leva som vanligt medan den tredje gruppen kommer att bjudas in till mindre träffar.
– Där ska de kunna diskutera och få inspiration av andra kring vad de vill prova. Vi kommer att börja rekrytera efter jul och hoppas kunna få med sammanlagt 150-160 personer. Nu har vi lämnat in en ansökan om etikprövning.
Johanna Gustavsson är sjuksköterska i grunden och under sin verksamma tid såg hon saker som hon trodde skulle gå att förbättra.
– Vi satsar väldigt lite på förebyggande åtgärder. Jag började arbeta med riskhantering. Vid alla former av kriser är de äldre överrepresenterade, som vid värmeböljor, översvämningar och bränder.
Forskningsprojektet, som startade den 1 september, ska pågå i tre år. Det finansieras av stiftelsen Familjen Kamprad och sker i samarbete med Karlstads kommun och KBAB. KBAB:s trygghetsvärdar kommer att vara ett stöd i användandet av de digitala verktygen. I projektgruppen ingår även Finn Nilsson, professor i risk- och miljöstudier, och Erik Wästlund, docent i psykologi.
Johanna Gustavsson
Ålder: 49 år
Bor: Karlstad
Familj: Man och två barn
Fritid: Dans
Yrke: Lektor i risk- och miljövetenskap vid Karlstads universitet
Aktuell: Genomför ett forskningsprojekt om livskvalitet och fysisk aktivitet för äldre under och efter pandemin