Borgarnas lantställen blev våra stadsdelar

På många håll i Karlstads utkanter är det gårdar och landerier som har gett namn till våra områden och stadsdelar i dag. I stans västra och södra delar kryllar det av sådana namn.

Under 1800-talet blommade flera nya gårdar och landerier upp i stans utkanter. Boomen av landerier kom sig av att borgarna fick möjlighet att köpa så kallad donationsjord, från staden. Donationsjorden var mark som staten gett till staden som skulle användas till gemensam nytta, bland annat institutioner, anläggningar och parker men även åkerbruk, bete eller kålgårdar när det gällde lantligare lägen.

Fram till 1817 var det inte tillåtet att sälja donationsjorden eller att slå ihop flera områden till ett, men när förbudet lyfts tog de förmögna stadsborna chansen att bilda så kallade landerier bestående av flera områden.

Zakrisdal

Ett exempel på landeriområden är Zakrisdal. Det var skräddarmästaren Zacharias Stenström som lät uppföra en herrgård vid sitt landeri Zachrisdal år 1826. Intill fanns även landeriet Katrineberg från 1857 och gården Grundviken. Herrgårdarna Zachrisdal och Katrineberg revs när ammunitionsfabriken skulle byggas på 1940-talet.

Bellevue

Även Bellevue, som ju är ett relativt vanligt förekommande stadsdelsnamn, var en gång ett landeri. Området byggdes på 1940-talet eftersom ammunitionsfabrikens arbetare behövde någonstans att bo. Mangårdsbyggnaden och ekonomibyggnaderna som tillhörde landeriet revs inför att stadsdelen byggdes.

Romstad

Namnet Romstad nämns redan på 1540-talet då hertig Karl (Karl IX) behöll Romstad gård för egen räkning, "Rumstadhe gårdarna", där han ägnade sig åt småviltjakt. Vad "Rom" betyder är okänt i dag, men "stad" betyder plats.

Gruvlyckan

Om man följt tidigare mönster vad gäller namn till våra stadsdelar så skulle Gruvlyckan mycket väl kunnat heta Lugnet, eftersom det är den närmaste gården. I skogen söder om gården hade man dock gjort försök med att bryta järnmalm, men inte funnit någon vidare utdelning för detta. När det nya bostadsområdet byggdes på 1960-talet fick det i stället namnet Gruvlyckan där

Marieberg

Marieberg är likaså det ett landeri, antagligen döpt efter Maria Magdalena Uggla. Hon var gift med landeriets ägare Lars Magnus Wester runt 1700-talets slut. Herrgården byggdes av deras son och till slut hamnade den i familjen Hööks ägo, som sedan donerade gården och marken, som nu inkluderas i Mariebergsskogen, till staden.

Sommarro

I stans sydligaste delar fans sju landerier, där Sommarro, Tuppenhof och Jakobsberg var tre av dem. Sommarros gård uppfördes i början av 1800-talet och brann ner i slutet av seklet. I början av 1900-talet började bostadsområdet växa fram.

Våxnäs