Sigrid Kjellin målade av möblerna i de värmländska hemmen

Med cirka 2 000 akvareller svarar Sigrid Kjellin för den största samlingen på Värmlands museum. Under nio somrar cyklade hon runt i Värmland och avbildade möbler i hemmen.

Sigrid Kjellin föddes i Stockholm 1876. Hennes bror Helge Kjellin var Värmlands museums intendent 1928-1950 och landsantikvarie 1938-1950 och bror Elis Kjellin var arkitekt.

– Hon var utbildad konstnär och gick på det som senare blev Konstfack. Det var nog så att hon fick uppdraget att måla av hemmens möbler genom sin bror Helge Kjellin, säger Linda Höglund, arkivarie och samlingsintendent vid Värmlands museum.

Under Kulturarvsdagen på lördag kommer hon att föreläsa om Sigrid Kjellin på temat Värmländsk möbelhistoria. Då medverkar även Claes Åkerblom som kommer att tala om Seffle Möbelfabrik 1909–1979.

Målade dekor

Linda Höglund berättar att Sigrid Kjellin gjorde resor i Europa och vid Sèrvefabrikerna i Frankrike lärde hon sig mycket om dekorationsarbeten vid utformning av serviser och andra keramikföremål. Hon var medlem i Föreningen svenska konstnärinnor och deltog flitigt i deras utställningar.

– Under några år arbetade hon som porslinsmålare på Rörstrands porslinsfabrik.

Hon gjorde dekorarbeten för Karlskrona porslinsfabrik och var bidragande till Arvid Bæckströms bok Rörstrand och dess tillverkningar 1726-1926.

Släkten Kjellin kom ursprungligen från Stora Kil och hade anknytning till Värmland. Sigrid Kjellins farfar var bruksförvaltare i Lungsund och på Björtorp i Ölme.

Under 1930- och 1940-talen cyklade hon runt i Värmland och avbildade möbler, husgeråd och föremål i värmländska hem för Värmlands museums räkning.

– Hon bodde i bygderna och fick säkert förslag av de boende om vad som kunde finnas i andra hem.

Inte bara möbler

Många av hennes akvareller föreställer hörnskåp, soffor, pallar och liknande. Men hon tecknade även av fiskeredskap på Hammarö.

– Hon besökte nästan varenda socken i Värmland. Vi har väldigt många akvareller från Alster. Det finns lite från Trossnäs gård och Edsvalla men inte mycket från Väse.

I tidningen Värmländsk kultur skriver Claes Åkerblom om Sigrid Kjellin under rubriken Hemma hos, 1930-tal. Han berättar bland annat om en artikel konstnärinnan skrev i tidskriften Ord & Bild 1942.

Hållbar akvarell

– Varför valde man då att avbilda möblerna i akvarell? Jo, man ville ha ett beständigt material, de håller bra kvalitet. Det var så museerna jobbade, man ritade av föremålen. Några av Sigrid Kjellins bilder har blivit vykort som vi har med när vi åker runt till alla kommuner under fokusveckan Care of Värmland.

Under föreläsningen kommer Linda Höglund att visa bilder och berätta hur museet jobbar med samlingarna.

Akvarellerna och kopiorna finns registrerade som katalogkort och Linda Höglunds arbete består bland annat av att scanna in bilder, fotografera och bygga upp ett digitalt museum. Det går bra att boka tid för den som vill titta privat.

– Vi är också kopplade till Nationalmuseum och kan få veta om hennes målningar kan finnas på andra ställen.

Det finns inga uppgifter om att Sigrid Kjellin skulle ha varit gift eller fått några barn. Kanske var det därför hon kunde ägna sig åt måleriet.

– Min personliga tanke är att många andra kvinnor fick lägga konsten åt sidan för att ta hand om man och barn, säger Linda Höglund.