Per Scheutz: Suicid – ett rop på hjälp, eller?

Åsikter
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
”Om du själv är i den situationen att du brottas med egna tankar på suicid till följd av upplevda oöverstigliga problem eller att du mår utomordentligt dåligt psykiskt, finns ovärderlig hjälp att få”, skriver Per Scheutz.
Foto: Lisa Olaison
Suicid är en mänsklig tragedi som inte bara påverkar offren utan också deras familjer, vänner och kollegor. Depression och ångestsyndrom är de vanligaste underliggande diagnoserna vid suicid.

Psykosociala problem kan öka suicidrisken till exempel familjeproblem eller andra relationsproblem, att misslyckas i skolan eller hamna utanför arbetslivet. De enskilt starkaste riskfaktorerna för suicid är tidigare suicidförsök och psykisk sjukdom.

Suicidförsök bland äldre leder oftare till fullbordade suicid än de gör bland yngre personer. En tredjedel av alla som tar sitt liv har en pågående kontakt med den psykiatriska vården men betydligt fler har haft kontakt med andra delar inom hälso- och sjukvården. Därför är det viktigt att alla delar av vården har kompetens att upptäcka suicidbenägenhet.

Död genom suicid är nästan alltid en konsekvens av ett outhärdligt psykiskt lidande. Suicid kan liknas vid ett psykologiskt olycksfall, där individen hamnat i en situation som just då framstår som omöjlig att förändra. Av de som överlevt ett självmordsförsök ville omkring en tredjedel dö, en tredjedel att ge signaler till sin omgivning medan en tredjedel inte kunde ge ett svar om varför. Coronapandemin har inneburit och innebär fortfarande stora påfrestningar på samhället i många delar, socialt, ekonomiskt och inte minst för vården. Dessa påfrestningar kan i förlängningen komma att öka risken för suicid och suicidförsök.

1168 personer i Sverige dog av suicid under 2020. Det är ungefär sex gånger fler än de som omkommer i trafiken och drygt tio gånger fler än de som dör i brand. I Värmland går utvecklingen åt fel håll och det mål om en halvering i antalet suicid som man hoppades kunna uppnå fram till 2020 är inte ens i närheten av att lyckas. Den regionala samverkansgruppen för suicidprevention som består av Region Värmland, länets kommuner, polismyndigheten, räddningstjänsten, svenska kyrkan, och ett antal ideella organisationer satte för några år sedan upp ett mål, mellan 2015 och 2020 skulle antalet självmord halveras. 2015 förlorade 40 värmlänningar sina liv i suicid, vilket innebär att siffran för 2020 skulle behöva vara högst 20. Den är tyvärr återigen 40.

Region Värmland menar att suicid är ett folkhälsoproblem som kan förebyggas och förhindras men att medvetenheten i samhället måste öka. Ett utmärkt initiativ har organisationen Suicide Zero tagit genom att skicka en bok om psykisk hälsa till 2444 hushåll i Värmland. ”Den kan rädda liv”, säger Rickard Bracken, generalsekreterare på Suicide Zero. Men du kan som medmänniska också göra en viktig insats.

Om du märker att en familjemedlem, släkting, vän eller arbetskamrat verkar nedstämd eller inte att må bra. Tveka inte att ställa frågan: Hur mår du egentligen? Antingen får du inget svar eller också börjar personen lätta sitt hjärta. Din viktigaste insats då är inte att komma med en hurtfrisk lösning utan att i första hand lyssna, lyssna och åter lyssna. Du kan komma att rädda liv.

Om du själv är i den situationen att du brottas med egna tankar på suicid till följd av upplevda oöverstigliga problem eller att du mår utomordentligt dåligt psykiskt, finns ovärderlig hjälp att få.

Mind – självmordslinjen. Här kan du chatta eller ringa till om du har frågor och funderingar: www.mind.se eller tfn 90101. Mind har öppet dygnet runt.

Jourhavande medmänniska tfn 08 – 7021680. Alla dagar kl 21-06.

Jourhavande präst. Svenska kyrkan har jourhavande präster man kan tala med alla dagar mellan kl 21-06. Ring 112 och be om att bli kopplad till jourhavande präst.

"Om du själv är i den situationen att du brottas med egna tankar på suicid till följd av upplevda oöverstigliga problem eller att du mår utomordentligt dåligt psykiskt, finns ovärderlig hjälp att få", skriver Per Scheutz.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.