Järnvägssträckor, bostadsområden och friluftsliv. Allt kommer troligen bli verklighet på I2-skogens marker under de kommande 30 åren. Det är de största förändringarna i området i modern tid.
– Järnvägen är ett riksintresse och väger tungt jämfört med andra intressen, säger Ann Catrin Kärnä, översiktsplanerare i Karlstads kommun.
Mycket har hänt med Karlstad sedan Värmlands regemente marscherade in till Kasernhöjden 1913. På de historiska kartorna ser man hur nya bostadsområden blommar fram i stadens utkanter genom decennierna. De senaste åren har områden i stället förtätats ytterligare, små skogsområden här och där försvinner och blir till nya bostadskvarter.
Under alla dessa år har I2-skogen varit förskonad från förändringar, så när som på militära anläggningar. Här har i stället de gamla gårdarna försvunnit en efter en medan fälten bevarats och fortsatt bidra till ett varierat landskap. Inte ens när kommunen fick tillbaka marken vid 1990-talets mitt har man naggat något nämnvärt av den väster om järnvägen, sånär som golfbanan i norr.
Hade det inte varit för försvaret hade skogen antagligen varit bebyggd, det medger Ann Catrin Kärnä.
– Ja, det tror jag säkert man hade gjort på 1970-talet. Militären har också präglat naturen i området. Det tycker jag är lite intressant, att förr körde man med bandvagn i hela skogen och nu kan vi helt plötsligt inte göra vissa saker alls. Det finns lite motsättningar i det tycker jag.
Ann Catrin Kärnä har lett arbetet med den nya översiktsplanen som tar sikte på hur Karlstad kan utvecklas fram till år 2050. Genom den riskerar I2-skogens orörda tid att vara förbi.
– Det finns naturintressen nästan överallt i olika grad och då måste man värdera det. Skulle man bara gå på våra egna karteringar så kan vi ju inte bygga alls i Karlstad och det tror jag inte det är någon som vill.
Lyfter friluftslivet
För tre år sedan utredde kommunen om I2-skogen skulle kunna bli ett naturreservat, trots att den inte är ett Klass 1-området sett till dess naturvärden. Ann Catrin Kärnä menar att även om det finns viktiga naturvärden i skogen så är det viktigt att det finns plats för andra aktiviteter också.
– Det har varit många diskussioner om naturmiljöer de senaste tio åren och det känns som att det eskalerar. Däremot pratar man inte alls om friluftslivsvärden, att folk kan vistas ute i naturen och att få göra det man vill där. Därför har vi lagt mycket krut på det i översiktsplanen.
I översiktsplanen öppnar man för att I2-skogen ska bli ett område för frilufts- och utomhusaktiviteter där exempelvis frisbeegolfbanor, skyltade mountainbikeleder och andra utflyktsmål samsas med det traditionella friluftslivet.
– Det finns många utvecklingsmöjligheter här och vi vet inte vad folk vill göra i framtiden. Men det är inte meningen att skogen ska tas ner.
Kurvor ska rätas ut
Men skogsområdet kommer att bli mindre i framtiden trots allt – det kommer sannolikt byggas nya bostadsområden i ytterkanterna och inte minst nya järnvägssträckor genom skogen.
– Sträckningen som går längs Råtorp är en ny alternativ sträckning för dubbelspåret Värmlandsbanan. Det är jätteviktigt att lyfta Värmlandsbanan så att det går att köra snabbare mellan Oslo och Stockholm och köra fler både person- och godståg.
Sträckningen går rakt över Prästberget där Dye domarring från stenåldern och värnet från I2 finns bevarade. Hur ställer man kulturmiljövärden mot en järnväg?
– Det är en jättesvår utmaning. Järnvägen är ett riksintresse och väger tungt jämfört med andra intressen. Vi har lagt de här sträckningarna utifrån Trafikverkets förslag till sträckningar. Man har tittat på vilka kurvor som skulle kunna rätas ut och det här var en sträckning som kan bli aktuell.
Alternativa sträckor
Betydligt större förändring skulle dock Vålbergsrakan innebära, där två av fyra utpekade alternativ skulle klyva skogen i två delar.
– Många pratar om det här ingreppet i I2-skogen. Vi har gjort förändringar på sträckningen jämfört med den förra översiktsplanen men ska man gå genom skogen måste man jobba med landskapsgestaltning och försöka överbrygga barriären. Men självklart kommer det att bli en barriär, säger Ann Catrin Kärnä.
– Men vi har också lagt till ett alternativ som går norr om flygplatsen, men då blir det längre restid och minutrarna kostar när man räknar på samhällsekonomiska värden. Samtidigt skulle det vara ett bra alternativ men vi vill få in synpunkter på den.
Hur stor är sannolikheten att det faktiskt blir så här?
– Nu är det främst Värmlandsbanan som är prioriterad och den ligger nog tio år framåt i tiden. Men på lång sikt tror jag att något av de här alternativen kommer att byggas, säger hon och pekar på Vålbergsrakorna.
30 000 bostäder
Längs med den nya Värmlandsbanan öppnar man, med visst avstånd mot järnvägen, upp för att Råtorp ska få växa mer västerut. I sydvästra hörnet, norr om Henstad, kan ett större bostadsområde komma att byggas.
– Henstad och Hultsberg är ganska ensidiga områden och vi behöver både nya småhusområden men också lägenheter. Så att man kan bo kvar i sitt område om man till exempel vill lämna sin villa.
Att bygga i omtyckta naturområden är inte oväntat en känslig fråga. Devisen som många Karlstadsbor tycks gå efter är "Bygg gärna bostäder, men inte just här", när de lämnar synpunkter på nya bostadsplaner. Men ett välbesökt naturområde då, det borde väl kunna skyddas lite extra?
– Skulle vi behålla hela I2 så kommer vi att behöva bygga någon annanstans och sannolikt bli det i Tyrskogen eller Rudskogen. Därför har vi tagit hänsyn till motsvarande värden i alla delar av staden, säger Ann Catrin Kärnä och fortsätter.
– Vi behöver ta höjd för 30 000 bostäder för att ha marginal för stadens utveckling, varav 5000 är på landsbygden. Vi försöker se till hela staden så att alla får lika möjligheter till natur och utevistelse. Jag har också varit runt och tittat på många områden, och gjort en visuell bedömning av områden som kanske är avverkade och ser skrotiga och fula ut. De skulle vi kunna ta i anspråk.
Vad tror du att ni kommer att få in för synpunkter på planen om I2?
– Många kommer säkert lyfta att vi nallar I2 i kanten. Då skulle jag vilja att man lyfter perspektivet lite och tittar på hela stadens behov. Jag tycker att vi har landat i en ganska bra balans men visst kan man finlira i ett område. Jag hoppas att folk kan se på det här konstruktivt, att man tänker att "det kanske inte är så bra här, men här kanske man kan bygga i stället".
Fotnot: Översiktsplan 2050 är på samråd till den 30 september.