Jag har läst många bra böcker senaste tiden så det är svårt att göra ett urval med tips för sommarläsning. Någon bok för de yngre, några bra deckare, något för fågelskådare, någon bladvändare, något oväntat, kanske?
För de yngre vill jag föreslå Anne Franks dagbok (Norstedts), men inte originalversionen utan den grafiska roman som är skriven av Ari Folman och illustrerad av David Polonsky och kan läsas av barn från tio år.
Jag tycker att alla barn bör komma i kontakt med Anne Franks dagbok. David Polonskys bilder är fantastiskt bra. Han har fångat de olika personernas drag med få pennstreck. Alla personerna som delade rum i gårdshuset där de höll sig gömda porträtteras i bokens början. Det är alltid fantasieggande. Och Folmans text fångar huvuddragen av Annes drömmar och ovanligt mogna observationer. Mellan seriestripparna finns utdrag ur den verkliga dagboken som skrevs mellan 1943 och 1944 då gömstället avslöjades. Familjen Frank hade flyttat från Tyskland till Amsterdam 1933 för att undkomma nazisterna, men 1943 har tyskarna invaderat Nederländerna och Franks beslöt att gå under jorden tillsammans med en annan familj i vänkretsen.
Jag har läst flera bra deckare i sommar. Bland dem Christoffer Carlssons Brinn mig en sol (Albert Bonniers) som är mycket bra men inte riktigt når upp till Järtecken som kom för några år sedan. Den kanske är lite för lång. Här är vi tillbaka i Halland och Marbäckstrakten där Järtecken också utspelar sig.
En författare har återvänt till sina hemtrakter och börjat intressera sig för en legendarisk polisman från orten, Sven Jörgensson. Sven jobbade i åratal med tre olösta mord på unga kvinnor i hans upptagningsområde. Författaren träffar polismannens son Vidar på en bar och Vidar är sig inte lik – inte den trygge unge mannen som författaren minns från sin barndom. Vidar börjar prata om fel som kanske har begåtts. Författaren tar kontakt med Evy Carlén som var kollega till Sven och flera frågor uppstår. Vem var egentligen Sven Jörgensson? Historien tar en helt ny vändning när vi tror att sanningen uppenbarats. En mycket skicklig vändning av historien! Carlsson som är kriminolog och själv har arbetat som polis vet vad han skriver om och har förmågan att gestalta den frustration som måste drabba utredare när ett mord inte blir uppklarat trots att man gjort allt som stått i ens makt att finna den skyldige.
Jag kan inte hoppa över Ninni Schulmans Dagen är kommen (Forum), den sista i Hagforsserien om journalisten Magdalena Hansson och alla de andra återkommande gestalterna i Hagfors med omnejd. Schulman är så rolig att läsa. Hennes språk bara rinner igenom en. Trots att böckerna är så lättlästa är de mycket välskrivna. Dessutom beskriver de ett Sverige av idag med våra avfolkningsbygder och dess invånare som trots allt inte vill eller kan flytta. Hon står på de svagas sida och tror på deras möjligheter och potential. Jag tänker på beskrivningen av det unga vårdbiträdet Wilma Olsson med sitt trassliga förflutna och sin kamp för att ge sonen ett bättre liv. Jag tänker på de gamla som bor kvar i sina hem ute i skogarna, helt beroende av hemtjänstens regelbundna besök. Schulmans sju böcker andas inte samma vemod som Christoffer Carlssons. I denna sjunde del knyter författaren ihop påsen och vi kan ana hur det kommer att gå för huvudpersonerna som vi lärt känna.
En underbar, ganska tunn bok för naturälskare och fågelskådare, En vacker dag (Weyler), av Tomas Bannerhed måste jag tipsa om. Berättaren beskriver en enda sommardag på Lovön i Mälaren. Halvtimme för halvtimme följer han naturens skiftningar och fågelläten, och en och annan mänsklig varelse. Upplevelserna leder till egna minnen och dikter han läst och allt detta på ett fantastiskt språk, nyskapande, sensuellt. Boken är vackert illustrerad av Mattias Bäcklin.
Så bladvändaren: De saknade vännernas bok (Bazar) av Lisa Wingate, känd för romanen Innan ni tog oss. En riktigt härlig sydstatsroman berättad i två tidsplan, dels 1875, tio år efter slaveriets avskaffande, dels 1987 när den unga nyutbildade läraren Benny kommer till fattigskolan i Augustine, Louisiana.
Detta är både en historisk skildring som bygger på verkliga händelser, en äventyrsroman och naturligtvis en kärlekshistoria, skickligt översatt av Cecilia Falk. Här finns både drag från Borta med vinden och Huckleberry Finn. Här finns för mycket av allt, men jag kunde inte släppa boken.
Romanens titel syftar på de efterlysningar av sålda släktingar som slavättlingar för en liten summa kunde få tryckta i tidningen Southwestern för att läsas upp i kyrkorna under gudstjänsten. På så sätt kunde familjer småningom återförenas. De svartas situation tio år efter inbördeskrigets slut var inte mycket bättre än under slaveriet. Unga Hannie Gossett är ensam kvar på godset sedan hennes mor och åtta syskon sålts till olika ägare. Nu hoppas hon snart få tillgång till den bit jord hon och mormodern arrenderat av godsägaren de senaste tio åren.
Hundra år senare kämpar lärarinnan Benny Silva med att få tyst på sin klass med enbart färgade ungdomar, så hon kan läsa högt ur Djurfarmen för de total ointresserade eleverna.
Ock till sist det oväntade: Ali Shafieis bok, En tolks bekännelser (Lyacon).
Jag är inte säker på om biblioteken upptäckt denna fina samling berättelser, men jag nappade direkt. Jag jobbar själv som tolk sedan många år och Shafieis samling fick mig att le igenkännande, skratta och sucka. Denne tolk som bott i Sverige i ett trettiotal år var i sitt hemland Iran barnboksförfattare och översättare. Han beskriver de otroliga kulturkrockar han upplever mellan tidigare landsmän och andra dari- och farsitalande i deras möten med svenska myndigheter och jag tror att vi alla skulle bli bättre rustade att möta andra kulturer om vi tar del av hans bekännelser.
Två av berättelserna har varit publicerade på Expressens kultursida.
Läs och njut!