Svante Bernhard – ett jubilerande fotbollsorakel

Han är ett livs levande lexikon. Det Svante Bernhard inte vet om fotboll – i synnerhet värmländsk fotboll – det är inte värt att veta. Nu har han precis fyllt 70 år.

– Jag känner mig inte så gammal, säger han.

Han är stamkund på Swenströmskas stenugnsbageri och van att röra sig i de här lokalerna, det märks.

– Jag tar en kanel i dag, säger han.

Personalen på bageriet svarar med ett leende.

– Det fixar vi Svante, vi kommer ut med den till dig.

Uppvuxen i Falun

Han är född och uppvuxen i Falun och flyttade hit 1973 för att studera språk och gick sedan på gymnasiet i Hagfors. Sedan 1982 har han bott i sin lägenhet på Östra Torggatan, på andra sidan gatan.

– Jag är här varje dag. Det är väldigt bra här. Jag köpte lägenheten när den var helt ny och har trivts väldigt bra, det är nära till allt. Jag har många bekanta i Stockholm, Linköping och Göteborg.

Svantes fotbollsintresse började i unga år.

– Det började tidigt 60-tal då var ju Degerfors i allsvenskan jag minns det stora silvret 1964 bland annat. Lustigt nog samma säsong gick Mansfield upp från division fyra till tre i England.

Mansfieldsupporter

Degerfors, Mansfield och Hammarby är lagen som ligger närmast hjärtat. Att som Svante ha Mansfield som favoritlag i Sverige är minst sagt ovanligt. Det engelska laget har aldrig spelat i högsta serien och allt som oftast tillhört de lägre divisionerna.

– 1969 gick Mansfield till kvartsfinal i FA-cupen. De slog ut West Ham med 3-0 som på den tiden hade tre världsmästare i laget. Jag gillade Mansfield för att det var en liten klubb.

2 mil öster om Nottingham, 20 mil norr om London ligger lilla Mansfield, dit Svante har åkt flera gånger.

– Första gången jag var där, 2002, gjorde lokaltidningen ett reportage om min resa. Jag fick också komma in på plan. Det var sista omgången och de gick upp från League 2 när de vann med 2-0 mot Carlisle. Det var häftigt.

Det finns en röd tråd bland Svantes favoritlag. De är alla små klubbar.

– Bortsett Hammarby, men de är ändå väldigt folkliga, menar han.

– Första gången jag såg Degerfors var 1975. De lyckas alltid fostra bra spelare och har en speciell fotbollskultur.

Tusentals klubbmärken

Svante samlar också på klubbmärken. Hemma i sin lägenhet har han flera tusen.

– Det första jag fick tag på var faktiskt Degerfors.

Han fortsätter.

– Jag minns när Degerfors slog Djurgården inför 5 000 åskådare 1992. Jag var där. Det var otrolig stämning när de gjorde 2-0. Jag kommer ihåg att jag sa rakt ut: "Det är inte sant!", för dem behövde vinna med 2-0 för att gå upp i allsvenskan. Det var Henrik Berger som gjorde det andra målet, en riktig kanonare. Han hade inte gjort mål på hela hösten.

I dag följer han Degerfors matcher på nätet, senaste gången han såg en match på Stora Valla var 2019.

Fallenhet för siffror

Det var redan på 60-talet som Svante märkte att han hade en fallenhet för siffror, tabeller och resultat, trots att matematiken i skolan var något han inte tyckte om.

– Jag har alltid haft koll på målskyttar. Det är viktigt. Jag är noga med att dem ska ha kompletta uppgifter i tidningarna.

Tittar du på mycket matcher?

– Nu tittar jag inte så mycket på fotboll, det blir för mycket med alla kanaler hit och dit och det är ganska dyrt. Det blir för mycket. Man måste hinna med annat också, som 60-talsmusik till exempel. Jag gillar Beatles och Rolling Stones. Man måste ju göra något annat ibland också.

Nu har han precis fyllt 70 år.

– Det är många som har hört av sig och gratulerat mig på facebook. Jag har blivit utbjuden på middag, men sen kommer det bli lite mer framöver beroende på att jag har många bekanta utspridda. Vi får se vad det blir!

Hur känns det att bli 70 då?

– Det är svårt att säga, men jag känner mig inte som 70.

För att, avslutningsvis, testa Svantes fotbollskunskaper fick han svara på fem frågor.

Föga förvånande hade han alla rätt.

Han är – precis som alla säger – ett fotbollsorakel.