Hoppa till huvudinnehållet

Upptäck den värmländska mathistorian genom kartan

Publicerad:
Reporter Frida Jansson Högberg
Frida Jansson Högberg
frida.jansson@kt.se
Husmödrarnas kunskap är en viktig del av vårt immateriella kulturarv och men är dock sällan nedskriven. Med tiden har deras kunskaper formaliserats bland annat genom hushållsskolorna. Bilden är tagen under husmodersveckan 1930.
Husmödrarnas kunskap är en viktig del av vårt immateriella kulturarv och men är dock sällan nedskriven. Med tiden har deras kunskaper formaliserats bland annat genom hushållsskolorna. Bilden är tagen under husmodersveckan 1930. Foto: Dan Gunner

Flöte-gröt från Töcksmark, inkokt sik med potatis från Karlstad och Näfgröt från Ransäter. Det är några av de historiska, värmländska rätterna som samlats på den digitala kartan på Matkult.se.

– Det är folkets röst som samlats in, säger Åsa Holmgren, etnolog.

Det är en riktig guldgruva att dyka ned i för den matintresserade. Här finns recept (några av dem hittar du längst ner i artikeln), kokböcker, instruktioner för mathantering i allmänhet och bilder på verktyg som förvarats i arkiven och upptecknats vid förra sekelskiftet.

– Det säger så mycket om hur våra livsvillkor har sett ut och hur de har förändrats, och hur fort de här förändringarna har skett. Det finns berättelser från folk som minns när de var barn på 1860-talet och hungeråren då och vissa svar som sträcker sig fram till 1970-talet, säger Åsa Holmgren.

I Matkults databaser finns flera värmländska recept med fisk. Bild från Fiskecentralen 1946.
I Matkults databaser finns flera värmländska recept med fisk. Bild från Fiskecentralen 1946. Foto: Dan Gunner

Hundratal recept

Projektet Matkult – som presenterades som Matkartan 2018 – drivs av Institutet för språk och folkminnen. Huvudsyftet är att utveckla ett samarbete med svenska mathantverkare i dag, men alla som är nyfikna på vår mathistoria kan ta del av kartan, texter och bilder som finns på sajten.

– Det finns väldigt många uppteckningar från Värmland eftersom det samlades in från både arkivet i Göteborg och i Uppsala.

Totalt handlar det om ett hundratal recept och därtill ytterligare texter. Recepten samlades in av elever som gick på fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. På somrarna skickades de ut i landet för att uppteckna recept men även dagordningar för hushållsarbetet.

– Det är enkel vardagsmat, från ax till limpa om allt möjligt. Recepten är väldigt noga specificerade eftersom eleverna skulle bli hushållslärare.

Förvirrande mått

Brödbakande kvinnor på bild tagen runt förra sekelskiftet.
Brödbakande kvinnor på bild tagen runt förra sekelskiftet. Foto: Anna Ollson

Så noga var det knappast i de folkliga köken där matlagningen skedde med känsla och erfarenhet av råvarorna. Det kan också bidra till viss förvirring i receptens mått.

– Det var en som ringde mig och frågade hur stor en träsked var, för det stod i receptet. Kvinnan som lagade maten hade säkert haft en träsked som hon öste mjöl med och då hade upptecknaren noterat detta.

En del uppteckningar skedde också genom frågeformulär som skickades ut i landet.

– Då kunde det vara en folkskollärare som samlade ihop de äldsta i socknen. Det var hela skalan, från bönder till arbetare och statare. Det gör att värdet blir ännu större, eftersom det inte har krävts att man ska kunna skriva ner det här själv.

Det finns även berättelser från jordbruket, om hur åkern ska beredas och nötkreaturen ska tas om hand.
Det finns även berättelser från jordbruket, om hur åkern ska beredas och nötkreaturen ska tas om hand. Foto: Okänd/Värmlands Museum

Dialektala skillnader

Maträtterna kunde vara relativt lika över landet men med regionala skillnader i råvaror och namn. Även inom landskapen kunde det finnas dialektala skillnader.

– Det finns till exempel tre olika Värmlandssoppor, från Dalby, Arvika och Karlstad. Det var vanligt att man kokade maten och gjorde rotfruktssoppa i någon buljong i bästa fall, annars hade man i gryn för att få det lite simmigt och stadigt.

Även ostkakorna är vanliga över hela landet.

– Men även de kan se lite olika ut och ha olika namn. Äggost är ett exempel. En del gjordes på färskost och andra på mjölk.

Recept från Karlstadstrakten

Wermlandssoppa från Karlstad

(hvardagsrätt)

3 liter fläskspad

2/3 liter mjölk

½ kålrot

2 morötter

1 palsternacka

5 större potatisar

Några kryddpepparkorn

1 mindre bit krossad ingefära

1 mindre kkp helgryn

½ msk mjöl

Fläskspadet påsättes i en gryta. Grynen, peppar och ingefära tillsättes. Detta får nu koka tills grynen äro något kokta. Rotsakerna ansas på vanligt sätt. Morötterna och palsternackan skäres i strimlor, kålroten och den råskalade potatisen i större tärningar. Morötterna, kålroten och palsternackan iläggas och när detta hafva kokat en stund ilägges potatisen. När denna är färdigkokt tillsättes mjölken och soppan får koka upp, hvarefter den afredes, om man så vill, med mjölet utrördt i litet mjölk.

Recept från: Arbetarfamilj i Karlstad, Värmland.

Upptecknat: 1897 av Aurora Richter (Uppsala 29403:18b)

Recept från Karlstadstrakten

Äppelsoppa från Alster

För 8 personer

1 lit färska äpplen

½ kkp krossat socker

½ kkp sirap

4 msk potatisgryn

2 lit vatten

Äpplena torkas, skalas, kärnhusen tages ur och äpplena skäras i klyftor. Vatten, äpplen, socker och sirap blandas i en kastrull och alltsammans får ett uppkok, då tillsättes potatisgrynen under omrörning. Allt eftersom äppelklyftorna äro färdigkokta, lägges de upp i soppan och får koka tills grynen äro klara. Hälles då upp och serveras kall.

Recept från: Lagat av bondhustru Alma Eriksson, Gräsås, Alster, Värmland

Upptecknat: 1911 av Greta Lundgren (Uppsala, 29403:18 a-b)

Recept från Karlstadstrakten

Sötost från Nyed

2 kannor mjölk (skummad eller oskummad)

4 msk löpe

1 msk salt

Mjölken hällas i en gryta och ljummas till omkring 30ᵒC. Löpen tillsättes hvarpå det hela får stå till dess vassla bildats och synes utefter kanterna på grytan. Alltsammans får sedan koka tills det blifvit ljusbrunt. Serveras i en karott till aftonvard.

Recept från: Hjälphustru Anna Bergsten, Myren, Nyed, Värmland

Upptecknat: 1899 av Signe Bagge (Uppsala, 29403:18b)

Recept från Karlstadstrakten

Ostkaka från Nor

8 lit nymjölk

5 äggulor

5 msk vetemjöl

1½ dcl löpeextrakt

½ msk smör till formen.

2 msk socker

½ tsk kardemumma

1½ kkp grädde

Sås:

1 smk smör

1 msk mjöl

1 kkp grädde

1 tsk socker

½ tsk kanel

5 skållade sötmandlar

1 äggula

Mjölken värmes, äggulorna och mjölet ivispas och röres i blandningen jämte löpet medan mjölken är ljum. Den övertäckes och får stå tills den skurit sig, då den hälles i ett durkslag, så att vasslan avrinner. En form smörjes med smöret, ostmassan nedlägges, hälften av grädden, blandad med kryddorna, hälles på. Formen insättes i ugnen att gräddas, men uttages om en stund då resten av grädden påhälles. Strax innan kakan är färdig beströs den med socker och kanel.

Såsberedningen:

Smör och mjöl fräses och spädes på med grädde, smaksättes med socker, kanel och mandel. Sist, när den svalnat något, ivispas äggulan.

Recept från: Lillerud, Nor, Värmland

Upptecknat: 1910 av Sara Olsson (Uppsala, 29403:18b)

Artikeltaggar

AlsterGamla CarlstadInstitutet för språk och folkminnenKarlstadLivsmedelLokalhistoriaMera

Så här jobbar KT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.