Hur är det att vara jude i Sverige? Det är en fråga som Stephan Mendel-Enk gestaltar i sin bok Apan i mitten.
Det är nu tio år sedan hans första självbiografiska bok, Tre apor, gavs ut. Jag tyckte mycket om den. Jag älskar judisk humor men liksom i Tre apor blandar Mendel-Enk humor med djupt vemod. Nu har berättaren hunnit bli sjutton år. Han ska ta studenten i Göteborg och han har till sin förvåning bjudits in att spela i det judiska fotbollslaget Maccabi i Göteborg trots att han egentligen är för ung och för klen. Skildringen av lagledarens möda att få ihop laget är helt obetalbar samtidigt som den visar på det djupa dilemmat judar har att ta ställning till. Ska man förhålla sig absolut trogen till den judiska traditionen eller ska man låta sig assimileras?
Det har gått fyra år sedan vi mötte Stephan i förra boken. Mamman är omgift med en svensk man, Ingemar. Tiden efter faderns självmord berättas i tillbakablickande avsnitt. Familjen deltar nästan inte alls längre i den judiska församlingens aktiviteter. Nu väntar alla ivrigt på att brodern Rafael ska komma hem på besök från Israel där han utbildar sig till civilingenjör. Förväntningarna är enorma inte minst hos Stephan som avgudar brodern, men besöket utvecklar sig inte som Stephan hoppats. Rafael är inte densamme.
Boken utspelar sig på 1990-talet och ungdomslivet i Göteborg beskrivs målande. Stephan är en i gänget som hänger på Danskan men kompisarna vet inte om att han är jude och han vågar inte berätta. Tänk om kompisarna kommer att vända sig ifrån honom?
Stephan funderar mycket över livet och dess gränser i denna humoristiska och gripande uppväxtskildring.
Med mig leker livet handlar också om judiskt liv men det är inte huvudtemat i David Grossmans nya bok. David Grossman är vid sidan om Amos Oz Israels mest betydande författare. Detta är en stor roman och först mot slutet av boken upptäckte jag att den handlar om ett verkligt livsöde. Historien skulle kunna kallas för ett kammarspel med fyra roller. Deras röster blandas med varandra på ett intrikat sätt, skickligt genomfört av författaren. Boken kräver sin läsare och börjar lite försiktigt och förvirrande. Allt eftersom berättelsen framskrider blir rösterna tydligare och spänningen stegras fram till en höjdpunkt, en katharsis, för att sedan klinga av i form av en försoning.
De fyra medverkande är Vera, nyss fyllda nittio år, hennes styvson Rafael och hans fru Nina som är Veras dotter, och Ninas och Rafaels gemensamma dotter Gili. Historien tilldrar sig delvis i Israel men framför allt i Kroatien. Veras hemland. Dit åker de fyra huvudpersonerna för att besöka den ökända ön, Goli Otok där Vera tvingades tvångsarbeta i tre och ett halvt år efter andra världskrigets slut. Hon tvangs då lämna sin sexåriga dotter vind för våg när Tito ville frigöra landet från Sovjetunionen. Hade Vera kunnat göra annorlunda?
Läs denna fantastiska roman om kärlek, svek och försoning!