Karlstadsminnet: Då motorvägen tog form i Karlstad

Mera
PUBLICERAD:
E18 förbi Våxnäs år 1989.
Foto: Lennart Hamberg/Karlstads kommun
När jag flyttade till Karlstad definitivt 1967 (Per, min man, och jag gifte oss då) skedde högertrafikomläggningen. Precis lagom till denna, var motorvägen genom Karlstad klar. Motorvägen, E18, började ungefär vid Gruvlyckan och sträckte sig till Alster.

Det som var det speciella med denna väg var att här fick man köra 90 kilometer per timme medan man inte fick köra mer än 60 eller 40 kilometer per timme på landsväg eller i staden i samband med den direkta övergången från vänstertrafik till högertrafik. Karlstads motorväg gick igenom staden och här kunde man alltså köra ganska fort!

Projekterande och byggande av vägar tar lång tid och är komplicerade och dyrbara processer. Föga anade jag att jag skulle komma i kontakt med E18 i slutet av 1990-talet, då som länsarkitekt. Diskussioner om att förlänga motorvägen över Sörmon påbörjades tidigt på 90-talet och många olika korridorer för vägen genom landskapet studerades. En del lägen var extra känsliga bland annat med hänsyn till jordbruket och det hände till och med att jag blev mordhotad om jag förordade en viss sträckning. Nåväl, nu vet vi var vägen hamnade och jag hade slutat på Länsstyrelsen långt tidigare än när detta läge bestämdes.

Motorvägens förlängning mot öster, förbi Alsterdalen och Frödingstenen, diskuterades naturligtvis också ivrigt och fördröjdes genom flera överklaganden. Just förbi infarten till Alsters herrgård och korsningen med vägen till Frödingstenen skulle E18 gå på broar. Jag ansåg att det skulle vara broar som hade en estetiskt god utformning medan de som skulle bekosta vägen tyckte att det dög med ganska enkelt utformade broar. Till slut vann min falang eftersom man insåg att läget i Alsterdalen hade stort historiskt och estetiskt värde. Alldeles intill motorvägen finns den gamla stenbron över Alstersån, som nu används som gång-och cykelväg.

Inger Berggrén

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.