Karlstadsminnet: Minnen från en praktikant

Mera
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Den 16 maj 1966 invigdes den nya flygterminalen på Karlstads flygfält av, då kommunikationsminister, Olof Palme.
Foto: Nils Almgren
Karlstads flygplats nummer två byggdes på fältet söder om staden, nuvarande Sommarro golfbana. Jag var byggnadspraktikant på bygget för blivande flygstationen. Den allra första flygstationen i Karlstad var förlagd till ett område utefter Klarälven väster om den som nu skulle bli den nya.

Den gamla stationen hade för kort landningsbana och stationsbyggnaden var föråldrad. Kommunen och Luftfartsverket hade beslutat att bygga en ny modern anläggning. Året var 1965.

Stadsarkitekt Per Lagergren projekterade anläggningen och byggnadsfirman L.E. Lundberg byggde.

Byggande har vid många olika tillfällen varit sysselsättningsreglerade. På det här bygget skulle äldre byggnadsarbetare användas. Det innebar till exempel att man accepterade att man tog extra lång tid på sig vid byggandet och att speciella säkerhetsbestämmelser krävdes.

Att bygga i det här läget var ganska besvärligt. Området var mycket vattensjukt, eftersom det låg mellan två älvgrenar. För att få en landningsbana som skulle fungera och alltid var torr, var man tvungen att pumpa vatten i ledningar som låg över fältet i 7 mil.

Min uppgift var att hjälpa verkmästaren, det vill säga att varje dag vara med om fördelningen av arbete. Om jag ville fick jag också vara med och bygga. Jag minns att en morgon var verkmästaren sjuk och jag blev ensam med alla byggnadsarbetarna – ett tiotal av olika yrkeskategorier. Vi kom överens om vad de skulle göra under dagen men sedan gick de hem och jag stod alldeles ensam i verkmästarboden. Då tittade jag ut och såg absolut ingenting – det var totalt tätt av dimma utanför boden. Innan arbetarna gått hem var det en som kom in till mig och talade om att de i sitt avtal hade, att om det skulle bli dimma så skulle de inte behöva arbeta. Detta var något alldeles speciellt och jag hade bara att acceptera. Jag satt ensam i verkmästarboden en stund och ringde sedan till verkmästaren. Han bekräftade att det var okej att inte arbeta i dimma. Nästa dag kom verkmästaren tillbaka och vädret var bättre så att byggandet kunde fortsätta. Jag var med och murade upp toalettväggarna i bottenvåningen och murade också en del av trafikledartornets väggar.

Flygplatsen togs i bruk 1966 och användes till 1997 när nuvarande flygplats på Hynboholm invigdes. Då hade kraven förändrats på bland annat landningsbanorna och man kunde konstatera att den nya flygplatsen hade fått en landningsbana som var 1000 meter längre än den på Sommarroflygplatsen.

Inger Berggrén

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.