Hoppa till huvudinnehållet

Polisen Birgitta: ”Vill vara där det händer”

Publicerad:
Reporter Ida Myrin
Ida Myrin
ida.myrin@vf.se
Birgitta Jansson och hunden Rave har nyligen funnit varandra och ska nu jobba i ett team framöver.
Birgitta Jansson och hunden Rave har nyligen funnit varandra och ska nu jobba i ett team framöver. Foto: Ida Myrin

Målet var att bli hundförare och nu, efter över 30 år i tjänst, har Birgitta Jansson äntligen hunden Rave vid sin sida. Hon har testat flera olika grenar inom yrket, men nu har hon hittat rätt för sista gången.

– Nu har jag nått mitt mål! säger hon med ett skratt.

För 53 år sedan föddes Birgitta Jansson i Bäckalund, Sunne. När hon skulle börja högstadiet föddes en dröm om att bli polis – en dröm som senare gick i uppfyllelse. Snart har hon gjort 33 år som polis i Värmland och än lever engagemanget kvar.

– Det var grannfrun som sa att polis skulle passa mig. Jag gjorde ett studiebesök hos polisen när jag gick i sjuan, pryade i nian och en gång under gymnasietiden och sedan sökte jag till polisskolan när jag var 20, berättar hon.

Hon blev antagen direkt, slutförde sin utbildning och avverkade sedan 16 år som ordningspolis, både i Karlstad och Kristinehamn.

Birgitta Janssons mål var att bli polis. Som 20-åring kom hon in på polisskolan och sedan dess har hon stannat kvar inom yrket.
Birgitta Janssons mål var att bli polis. Som 20-åring kom hon in på polisskolan och sedan dess har hon stannat kvar inom yrket. Foto: Ida Myrin

– Som ordningspolis får man vara ute och se alla möjliga saker. Det lägger en viktig grund för resten av karriären.

Sedan 2008 har hon varit kriminaltekniker och hundförartjänsten blir som en fortsättning på det arbetet. Innan 2008 hann hon med ett år med rekrytering, ett år med ledningscentralen, fyra och ett halvt år i chefstyrkan.

– Men jag vill jobba operativt. Jag vill vara med där det händer.

Enormt luktsinne

I maj fick Birgitta Jansson 6-åriga Rave till sig – en Jaktgolden med mycket driv och erfarenhet.

– Han är en brand- och spermahund och de hundarna är ett oerhört viktigt hjälpmedel i polisens arbete. Deras enorma luktsinne upptäcker saker som det mänskliga ögat aldrig skulle kunna se.

Att bli hundförare har varit målet redan från början, men tidigare har det inte riktigt passat familjesituationen. Men nu var det äntligen dags.

Rave är en brand- och spermahund, vilket är en stor tillgång för polisen.
Rave är en brand- och spermahund, vilket är en stor tillgång för polisen. Foto: Ida Myrin

– Jag har gått en grundkurs på åtta veckor som jag blev klar med nyss och nu i september ska jag gå en sökhundskurs. Sedan ska jag och Rave göra prov tillsammans innan vi kan ge oss ut på riktigt.

På sikt ska duon också jobba med vindmarkering, om än på lägsta nivå, så att de kan vara med och leta efter försvunna personer.

Variation i yrket

Birgitta Jansson pratar om sitt yrke med stor entusiasm och berättar att hon alltid trivts.

– Jag tror att det beror mycket på att jag bytt yrken inom yrket. Man får en nytändning varje gång!

Vad är det bästa med att vara polis?

– Att ta dagen som den kommer. Jag har ingen aning om vad som kommer hända, förrän dagen är slut. Det är verkligen ett hantverk detta. Man får laga efter läge.

Har du något starkt bra minne från åren som gått?

– Oj, det är så många. Men varje gång man gör allt i ett ärende, får fast en gärningsman och det blir en bra dom – då känns det riktigt bra.

När Birgitta Jansson säger åt Rave att söka lämnar han inte en centimeter oupptäckt.
När Birgitta Jansson säger åt Rave att söka lämnar han inte en centimeter oupptäckt. Foto: Ida Myrin

Kommer du att testa något nytt igen om några år, tror du?

– Nej, nu känner jag mig klar. Det tog bara över 30 år!

Artikeltaggar

BäckalundDå & NuHammaröKarlstadKristinehamnNyheterPolisen

Så här jobbar KT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.