• idag
    9 aug
    20°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    10 aug
    22°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    11 aug
    23°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    12 aug
    23°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    13 aug
    23°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Ekorrhjulets trygghet

Krönikor
PUBLICERAD:
Jag njuter av sovmorgon nästan varje dag, av glass, jordgubbar och mer tid att umgås med mina vänner, skriver krönikören Erika Bergkvist.
Foto: Jessica Gow/TT

Med risk för att sticka ut hakan här, och med all respekt för semester och alla helgdagar, så måste jag ändå säga att vardagen är rätt rockig.

I skrivande stund befinner jag mig exakt halvvägs in i min semester. En välbehövlig och efterlängtad semester som inte kom en dag för tidigt. Jag njuter av sovmorgon nästan varje dag, av glass, jordgubbar och mer tid att umgås med mina vänner. Det enda jag saknar just nu är solen och lite mer värme, de har hittills lyst med sin frånvaro.

Jag tycker att semester är viktigt, men lider alltid av lite ångest inför att den ska komma. Du vet den där sorten som kommer när man inte riktigt vet vad som ska ske. En ångest jag får när jag måste kliva ut ur rutiner, planering och framförhållning. Antagligen får jag ångest för att det är exakt det jag behöver. Mitt liv är inrutat, noggrant planerat och varje dag ganska lik den andra. Det är något jag behöver för att hålla mig själv samman och glad. Även om jag är spontan och orädd så är ekorrhjulet en sorts grund jag måste stå på. Jag tror nästan att min spontanitet och oräddhet kommer fram ännu mer när jag känner att jag har koll på det mesta.

För ett par år sedan fick jag min största utmaning hittills i livet när det kommer till att släppa kontrollen och bara liksom “go with the flow”. Alla som känner mig vet att jag inte bara följer med strömmen. Jag kollar upp det nödvändigaste innan, läser på och är alltid redo för alla eventualiteter. I oktober 2018 reste jag till Kapstaden i arbetet. När jag skickade in min ansökan hade jag ingen aning om vad jag skulle få vara med om. Tänkte mest det kunde vara kul att se en annan del av världen och dessutom gå en kurs samtidigt. Jag hade ett förhållandevis ångestfritt år då, så att flyga i 17 timmar, ge mig ut på ett Amazing Race i en av världens farligaste städer och bo i två veckor med tre helt okända människor var inget jag reflekterade nämnvärt över. Skulle någon be mig om det nu, skulle jag betala för att få slippa.

Hur som helst gjorde den resan att jag växte mycket som person, och den lärde mig framför allt att jag inte måste veta allt innan eller planera livet in i minsta detalj. Det är ganska skönt att inte ha stenkoll. Det säger jag så här efteråt och tycker verkligen att jag blivit bättre på att slappna av. Även om ledarna för resan kallade dagen “The Amazing Race” för “den värsta dagen i Erikas liv”, på skämt. Och det var exakt så jag kände innan eftersom de inte talade om en enda sak av det som skulle hända. Den resan fick mig att känna mig väldigt levande, speciellt i efterhand, när jag var tillbaka i ekorrhjulets lugn och trygghet.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.