Hoppa till huvudinnehållet

Far och son Florman skrev fotohistoria

Publicerad:
Svenska fotografernas förbunds föregångare. Fotografiska klubben sammanträder i Sveasalen i Stockholm 1894. Längst till höger syns Ernest Florman och direkt till vänster om honom Gösta Florman.
Svenska fotografernas förbunds föregångare. Fotografiska klubben sammanträder i Sveasalen i Stockholm 1894. Längst till höger syns Ernest Florman och direkt till vänster om honom Gösta Florman. Foto: Okänd/SFF

Äpplet faller inte långt från trädet, sägs det. I de legendariska fotograferna Gösta och Ernest Flormans fall stämde det också. De tillhörde två olika generationer som med samma intresse skrev historia och bidrog till att bygga upp fotografyrket i Sverige.

Gösta Florman, vars fulla namn egentligen var Johan Mauritz Gustaf Florman, föddes i Uppsala den 2 september 1831. Han utbildade sig till officer och skrevs in som kadett på Karlberg som 18-åring. Men han hade också en dröm om att bli fotograf och den skulle några år senare slå in. Samtidigt som Gösta hade militära uppdrag öppnade han en egen fotoateljé i Kristinehamn 1864.

Gösta Florman anses vara en av Sveriges största fotografer genom tiderna.
Gösta Florman anses vara en av Sveriges största fotografer genom tiderna. Foto: Maths Hansen

Tre år senare fick han en ny kommendering till Karlstad och tog med sig ateljén till sin nya stad. Tillsammans med frun Hilda Sofia Manck fick han fyra söner. Den yngsta, Carl Ernst Oliver – senare kallad Ernest, föddes i Karlstad och följde senare sin faders fotspår.

En förebild

Atelier Florman, som Göstas fotostudio hette, fanns kvar i Karlstad fram till början av 70-talet. Då tog han avsked av det militära livet, efter att ha erhållit officersgraden kapten, och tog med sig både ateljén och familjen till Stockholm. Han etablerade sig som porträttfotograf i en lokal på Regeringsgatan och tog både societeten och kungahuset med storm.

Han hade en populär och egen stil med bruna toner, välplanerad rekvisita och smakfulla poser. Med det blev han både en inspiration och förebild för många andra fotografer i landet. En av de konkurrerande fotograferna i Stockholm genom åren som efterliknade Göstas porträttfotografering var hans egen son, Ernest, som öppnade en egen ateljé år 1890.

Här har Selma Lagerlöf tagit plats i Atelier Flormans studio.
Här har Selma Lagerlöf tagit plats i Atelier Flormans studio. Foto: Gösta Florman

Även om porträtt var Göstas huvudsakliga syssla var det inte det enda han gjorde. Då och då tog han med sig kameran ut i Sverige för att fotografera landskap, bland annat i Värmland.

Grundade förbund

Den 9 oktober 1895 bildades Svenska fotografernas förbund, SFF, som finns kvar än i dag. Gösta Florman valdes då, på grund av sitt goda rykte, till ordförande och Ernest Florman blev en av styrelseledamöterna. Båda två vigde sitt liv åt att fotografera och att främja fotografyrket. När Gösta avled den 11 april 1900 tog Ernest över både ateljén och ordföranderollen i SFF – en roll han fick ha kvar ända fram till 1937. Hans ateljé avvecklades något tidigare, närmare bestämt 1933.

Ernest Florman utnämndes till hovfotograf 1914 och kommer alltid att vara ihågkommen för sina insatser för svensk film.
Ernest Florman utnämndes till hovfotograf 1914 och kommer alltid att vara ihågkommen för sina insatser för svensk film. Foto: John Hertzberg

Filmpionjär

Ernest Florman var för all del en aktiv och välomtalad porträttfotograf, men det han kom att bli mest ihågkommen för var hans inflytande inom filmens värld. Han anses vara svensk films första fotograf och därmed en sann pionjär för filmindustrin.

Som en del av Stockholmsutställningen 1897, Allmänna konst- och industriutställningen, spelade Ernest Florman in, och visade upp, filmsekvensen Konungens af Siam landstigning vid Logårdstrappan och det sägs vara den allra första helt svenska filmupptagningen någonsin. Sekvensen visar hur kung Chulalongkorn av Siam anländer till Logårdstrappan utanför Stockholms slott och blir mottagen av Kung Oscar II. Under samma period både filmade och regisserade Ernest även två av Sveriges första så kallade "spelfilmer" – Byrakstugan och Akrobat med otur. De visades upp på Lumières kinematograf.

Hovfotograf

Kung Oscar II verkar ha gillat att se sig själv på duken, liksom publiken uppskattade att se både honom och andra kungligheter. Ernest Floman fick nämligen flera uppdrag som handlade om att fånga kungligheter på film och 1914 blev han utnämnd till hovfotograf.

Ernest Florman har här fotograferats av sin far i ateljén.
Ernest Florman har här fotograferats av sin far i ateljén. Foto: Gösta Florman

Den 15 december 1952 dog Ernest som 90-åring. Kvar lämnade han sin son Bertil Florman som föddes 1902.

Hyllad

Att både Gösta och Ernest florman gjort ett avtryck i fotografernas Sverige råder det inga tvivel om. När Gösta Florman gick bort skrevs följande i Fotografisk Tidskrift samma år: "Under mera än ett fjärdedels sekel har Gösta Florman nämnts som Sveriges främste fotograf, och man har aldrig hört detta jäfvas."

Ett av Gösta Flormans mest kända verk är detta porträtt på Alfred Nobel. Bilden gavs ut på ett rumänskt frimärke år 1998.
Ett av Gösta Flormans mest kända verk är detta porträtt på Alfred Nobel. Bilden gavs ut på ett rumänskt frimärke år 1998. Foto: Gösta Florman

Även Ernest hyllades efter sin död. Han hann vara ordförande för SFF i hela 36 år och om honom sa förbundet sedan: "Sveriges fotografer kommer alltid att minnas den man, som gav sig helt åt sin livsuppgift att skapa bättre förhållanden för en hel yrkeskår."

Artikeltaggar

FotograferingGamla CarlstadKarlstadKristinehamnLokalhistoriaMera

Så här jobbar KT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.