• idag
    29 sep
    15°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    30 sep
    15°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    1 okt
    14°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    2 okt
    14°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Samhället behöver kontanter

Ledare
PUBLICERAD:
Enligt Riksbankslagen är kontanter lagliga betalningsmedel i Sverige och det innebär att vi ska kunna betala med dem överallt, skriver Per Scheutz.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Uppkoppling. Vi lever i digitaliseringens underbara tidevarv. Digitaliseringen har inneburit stora fördelar, framför allt ökad effektivitet i samhället men också ökad tillgänglighet för många.

Men Sverige är inte så digitaliserat i alla avseenden som man kan tro. En rapport från Statistiska Centralbyrån (SCB) 2018 visar att omkring en halv miljon svenskar ännu inte alls är uppkopplade till Internet och ytterligare en halv miljon är visserligen uppkopplade men är dåliga användare. Det är grundläggande odemokratiskt att en så pass stor del av befolkningen ställs utanför somliga samhällsfunktioner som till exempel att kunna utföra banktjänster på nätet eller söka information och kunna kommunicera via Internet.

Enligt Riksbankslagen är kontanter lagliga betalningsmedel i Sverige och det innebär att vi ska kunna betala med dem överallt. Men banker, restauranger och butiker har utnyttjat möjligheten att genom principen om avtalsfrihet ta bort kontanter i sin hantering.

I vårt land har mängden kontanter i omlopp halverats sedan 2007. Sverige är det land i världen där kontanterna minskat allra mest och bankkort och kreditkort är idag det vanligaste betalningssättet. Det märks inte minst genom att bankerna minskat ner rejält på antalet bankomater till förfång framför allt för folk som bor i glesbygden. Sverige skiljer sig härvidlag i hög grad från andra länder.

När du reser i länder på kontinenten exempelvis Tyskland är det mycket vanligt med betalning i kontanter. I många andra länder har mängden kontanter i stället stigit sedan finanskrisen 2008-2009. Sju av tio värmlänningar vill ha kvar kontanter som ett möjligt betalmedel visar en ny Sifoundersökning. Samtidigt föll uttagen ur Bankomats automater under första halvåret 2019 till 40,9 miljarder kronor, en nedgång med cirka 10 procent jämfört med ett år tidigare.

Under 2019 blev en ny lagstiftning klar som tvingar banker att ta emot kontanter och tillhandahålla kontanttjänster i hela landet. Idag har betalningar i form av sekundsnabba konto till konto överföringar ökat kraftigt i vårt land. Swish har på åtta år ökat från i princip noll till över 400 miljoner. Allt detta har krävt att infrastruktur för betalningar moderniseras. Men vad händer om Ryssland, Kina, Iran eller någon annan skurkstat bestämmer sig för att störa eller slå ut våra elektroniska betalsystem eller annan viktig infrastruktur. Då sitter vi där med våra stearinljus, burkkonserver och vevradioapparater. Och förhoppningsvis mycket gott om kontanter, om vi inte ska övergå till byteshandel.

Samhället är med andra ord mycket känsligt för yttre störningar i betalsystemen, något som nyligen drabbat kunder i såväl Swedbank som Nordea. Förre rikspolischefen och landshövdingen Björn Eriksson har gått i bräschen för att försvara kontanthanteringen i det så kallade Kontantupproret. Kontanter är synonymt med säkerhet. Det är inte lika allvarligt att bli av med en mindre mängd kontanter i plånboken än att få hela kontot länsat. Låt oss vara överens om att kontanter alltid kommer att behövas och att vi ska vara rädda om våra sedlar och mynt.