• idag
    26 nov
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    27 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    28 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    29 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    30 nov
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Demokratins utmaningar

Ledare
PUBLICERAD:
Ledarskribenten ger ett gott betyg till Region Värmland som, trots att det är en tämligen ny organisation, har varit duktiga på att utnyttja teknikens möjligheter under pandemin.
Foto: Tommy Andersson
I tider av social distansering ställs höga krav även på beslutsfattare, för att fortsatt förverkliga och artikulera medborgares röster och för att upprätthålla delaktighet och kommunikation. Digital teknik innebär både för- och nackdelar. För att alla ska kunna delta på lika villkor, krävs förstås att uppkoppling och teknik fungerar men det ställer också krav på användarnas kunskap att faktiskt tillgodogöras sig och använda sig av teknikens möjligheter.

Region Värmland har varit snabbfotade i den här processen och håller nu i stort sett alla möten digitalt. Ett gott betyg åt en stor och tung organisation som dessutom är tämligen ny. För bara ett drygt år sedan fanns fortfarande gamla kommunförbundet Region Värmland. En institution som inte minst Liberalerna från dess bildande ihärdigt kritiserade, med anledning av det demokratiska underskott som uppstod när direktvalda fullmäktige ersattes av indirekt valda politiker och avståndet mellan väljare och beslut ökade. Glädjande nog var det i bred enighet som till sist systemet avskaffades och Region Värmland, landstinget, Karlstadsbuss och Värmlandstrafik bildade det nya Region Värmland med direktvalda regionfullmäktige som högsta beslutande organ.

Utifrån demokratiaspekten är det däremot anmärkningsvärt att regionstyrelsen vid sammanträde nu i april valde att ansöka om medlemskap i Sveriges Vattenkommuner (SVK). En förening med en enda fråga på agendan - regionalisering av fastighetsskatt på näringsfastigheter. I dag är denna skatt 0,5%, vilket motsvarar ca en miljard på riksnivå. Jämför gärna med de miljarder som just nu rullar ut i olika paket, adresserade till kommuner och regioner. En överväldigande majoritet i regionstyrelsen, driver alltså igenom att tiotusentals kronor i medlemsavgift varje år ska betalas till en lobbyorganisation för regional fastighetsskatt. Och det enda partiet som ifrågasatte och som röstade emot var Liberalerna medan (S) inte ens tog ställning.

Skattepolitik bör bedrivas inom ramen för våra politiska partier och i de forum som äger frågan. Lika självklart borde det vara att inga skattepengar - inte ens små summor - används för att finansiera specifika branschers lobbyorganisationer. Allra minst under en retorisk täckmantel om att vara pengar för allmänt "glesbygdsfrämjande". Sannolikt lär frågan inte ens komma upp i fullmäktige. Utifrån dess principiella betydelse borde det dock vara en fråga som belystes öppet inför allmänheten.

Detta visar åter att det behövs politiker och partier som bevakar principiellt viktiga demokratifrågor. Faktum är att kommuner som Sunne, Hagfors och Torsby redan är medlemmar i SVK och för kommuner är medlemsavgiften per invånare tre ggr högre än för regioner, numera invånare som är dubbelanslutna. Kanske finns det politiker i de kommunerna som nu vaknar och ifrågasätter lämpligheten och värdet i att använda skattebetalarnas pengar på det viset. Man kan hoppas det.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Karlstads-Tidningens politiska linje.