• idag
    29 sep
    13°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    30 sep
    15°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    1 okt
    14°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    2 okt
    14°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Krisberedskapen måste öka

Ledare | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Bristen på skyddsutrustning har varit stor, för några beredskapslager med materiel har inte funnits i Sverige på länge.
Foto: ADAM IHSE / TT
I globaliseringens värld lär Sverige vara världens mest moderna land. Digitaliseringen inom såväl näringsliv som samhället i övrigt har gjort vårt land till ett föredöme inom detta område i omvärlden.

Logistikkedjor med en långt gången lagerhållning som bygger på just-in-time leveranser har drivits till fulländning. En avveckling av apoteksmonopolet har gett oss fler apotek men utan något ansvar för långsiktig lagerhållning av viktiga och kritiska läkemedel. Ingen vet idag riktigt var läkemedlen finns i Sverige. All denna utveckling har varit jättebra men har samtidigt gjort både näringslivet och samhället i övrigt utomordentligt sårbara för kristillstånd av olika slag till exempel vid allvarliga pandemier. Sex statliga rapporter som producerats under de senaste tio åren har varnat för riskerna med att inte ha någon utvecklad krisberedskap.

Politikerna har bara tillsatt utredningar men inget konkret har gjorts. Under kalla kriget fanns stora beredskapslager utspridda över hela landet men efter Sovjetunionens upplösning avvecklades alla dessa beredskapslager. Man trodde att den eviga freden nu inträtt och såväl det militära som civila försvaret monterades ner. Mycket av det vi i dag verkligen behöver i form av exempelvis skyddsmaterial av olika slag eldades upp och blev till fjärrvärme. Så sent som 2017 ansåg S-ministern Anders Ygeman att Sverige inte behövde några beredskapslager.

I Finland måste både medicinfabriker och grossister liksom sjukhus var för sig ha lager som varar tre till tio månaders normal konsumtion.

Samtidigt upphör man aldrig att fascineras av vårt grannland på andra sidan Bottenviken. I Finland har man tänkt i helt andra beredskapstermer och behållit sina beredskapslager. Måhända beroende på sina tidigare erfarenheter av den stora grannen i öster. I vårt grannland har man behållit den beredskapsstruktur som Sverige i full politisk enighet var så snabb att avveckla under 90- och 00-talen. I Finland måste både medicinfabriker och grossister liksom sjukhus var för sig ha lager som varar tre till tio månaders normal konsumtion beroende på vilken medicin det gäller.

Nu är det verkligen hög tid att vårt kära fredsskadade fosterland äntligen vaknar upp ur sin Törnrosasömn och går från sounds to things, från snack till verkstad. Nu behöver vi inga fler utredningar utan konkreta och tydliga beslut. I en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som kom förra året noteras att det fortfarande saknas målsättningar för att på nytt bygga upp en fungerande svensk krisberedskap. Arbetet med att analysera sårbarheter och föreslå förändringar måste påbörjas redan nu, om Sverige ska kunna vara bättre förberett för nästa kris än vad landet har varit för den vi nu är mitt uppe i.

Vi måste i framtiden vara beredda på såväl risker för störningar i olika former av makter som inte vill oss väl som inhemska katastroftillstånd som exempelvis stora skogsbränder, terroraktioner och kommande nya pandemier. Då behövs också en krisberedskapsmyndighet värd namnet som kan peka med hela handen och med klart uttalat mandat att leda samordnade insatser från såväl andra myndigheter som andra håll i samhället.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Karlstads-Tidningens politiska linje.